Det är vad jag tror efter tio års studier. 1986 sanerade jag bort all ferrocyanid ur min mat. Då blev jag frisk. Sanering av amalgamet gjorde mig inte frisk. Så fort jag av misstag får in ett ferro-cyanidblandat salt i min kost, så kommer sjukdomskänslan tillbaka.

Trots att jag nu är fri från amalgam och guld och har titan och porslinständer i min mun, så svider det som eld i mun och strupe så fort jag får in ett ferro-cyanidblandat salt i min föda.

Jag undrar om mer bevis behövs?

För mig är det helt uppenbart, att då ferro-cyaniden kom in i vår föda 1975, då började amalgamet lösas upp. Det var då, som vi fick besvär med våra slemhinnor. Det var då, som vi fick besvär med vår andning mm.

Många har inte blivit hjälpta av nya materiel, därför att cyanid löser upp dem.

En ferrocyanidsanering av vår föda är vad vi behöver i Sverige för att må bättre.

På sikt är det önskvärt att varje län ska få sin konsumentgrupp, som i första hand ska bevaka tillsatser i vår föda. Vi behöver laboratorier som kan hjälpa oss att få livsmedel analyserade.

Ruth Dahlström, Saltsjö-Boo

*Svar:*

Ruth Dahlström beskriver här sina besvär med ferrocyanid, en klumpförebyggande tillsats i salt, infört 1975 utan adekvata toxikologiska undersökningar. Ferrocyanid är ett komplexsalt av järn och cyanid och kallas även gult blodlutsalt. Enligt kemiska litteraturen är ferrocyanid ett stabilt komplex och ogiftigt och varken test för järn eller cyanid ger positivt utslag. Därmed ansåg man väl att ämnet utsöndrades oförändrat.

En så enkel förändring som att ändra pH (surheten) i lösningen ändrar emellertid drastiskt förhållandena. L. Lewin (Gifte und Vergiftungen, 1962) uppger: ?Gult blodlutsalt blir giftigt genom att avge blåsyra (cyanväte) när det intas tillsammans med en syra och kan då snabbt döda. Till och med magsyra tycks under vissa omständigheter vara tillräcklig.? Givetvis måste Lewin?s beskrivning avse långt större mängder ferrocyanid än man får i sig via salt.

Cyanidbildning i sur miljö måste vara det väsentliga i R.D:s fall, inte ökad korrosion av tandlagningsmaterial orsakad av cyanid. Ferricyanid (rött blodlutsalt) har en viss användning inom fotografin för att underlätta utlösning av silver. Rött blodlutsalt kan bildas av gult genom starka oxidanter och är avsevärt instabilare än gult. Cyanider används industriellt för att utvinna guld. Hur ferrocyanid förhåller sig till titan, som Ruth Dahlström har i munnen är okänt. Emellertid bildas vid korrosion i miljöer där syrgashalten är låg, som under bryggor och fyllningar, saltsyra och pH kan vara 2-3. Bakterier kan även medverka. Förutsättning för cyanidbildning finns alltså och sedan kommer det säkert an på hur mycket man tål.

Cyanid är ett utpräglat mitokondriegift och hämmar energiproduktionen i cellerna. Har man mitokondrier som inte klarar några extra belastningar så kan givetvis även små cyanidmängder ha kraftiga effekter. Kaliumferrocyanid har beteckningen E536, natriumsaltet E535.