- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
Klorhexidin används idag i munskölj, men detta medel kan leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier. Forskare har undersökt en alternativ lösning som uppges ha gett lovande resultat.
Att borsta tänderna noggrant är ett utmärkt sätt att förhindra karies och tandlossningssjukdom. För personer som har svårt att själv sköta munhygienen kan dock munsköljning vara ett viktigt komplement.
Klorhexidin används i vanlig munskölj för att döda bakterier i munnen, men detta medel är inte optimalt för att förhindra sjukdom på lång sikt. Det kan även leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier. Munnens naturliga bakterieflora slås dessutom ut.
– En frisk mun har ett välfungerande ekosystem med en mängd olika bakterier, därför är inte det optimala medlet något som tar död på alla bakterier. Vi behöver något som kan återställa balansen i munnen, och den lösning vi har idag fungerar inte så, säger Olivia Aherne, doktorand vid Malmö universitet.
Plack på tandköttskanten är inte några enskilda bakterier som man lätt kan skölja bort. De kan liknas vid en tjock beläggning eller så kallad biofilm. För att en munskölj skall vara effektiv måste den även nå bakterierna inuti biofilmen, men ju längre in klorhexidinet kommer desto mindre koncentrerat blir det.
Detta innebär att bakterierna längst in exponeras för klorhexidinet, men de dödas däremot inte. Forskarna menar att detta i sin tur kan leda till att bakterierna utvecklar tolerans mot antimikrobiella medel och även mot antibiotika.
I en avhandling utforskar Olivia Aherne istället en alternativ lösning. Vi talar i det här fallet om stabiliserad hypokloritsyra. Lösningen har tagits fram av ett företag som utvecklar produkter för att motverka spridningen av antibiotikaresistens.
Hypokloritsyra, egentligen underklorsyrlighet, är en svag syra som bildas när klor löses i vatten. Den kan inte existera i ren form utan endast som lösning i vatten. Underklorsyrlighets salter kallas hypokloriter. Benämningarna "hypokloritsyra" eller "hypoklorsyra" är egentligen inga korrekta kemiska namn, men de används ofta som en översättning av engelskans "hypochlorous acid".
I den första studien som genomförts har man tittat på om den här lösningen verkligen dödar bakterierna under den tid och i den koncentration som vi skulle kunna ha i munnen. Viktigt var även att undersöka om lösningen ledde till eventuella skador på emaljen.
Testerna gjordes på odlade biofilmer med en blandning av bakterier vilka liknar de som finns i munnen. Biofilmerna fick ligga i hypokloritsyran i fem minuter och granskades sedan av forskarna. Motsvarande tester genomfördes också med klorhexidin.
Forskarna kunde se att en stor andel av bakterierna dödades vid en väldigt låg koncentration av hypokloritsyra. Med klorhexidin krävdes betydligt högre koncentration för att uppnå samma effekt. Testerna kring tanderosion visade också att hypokloritsyran inte orsakade skador på emaljen, uppger Olivia Aherne. Hon berättar även att förhoppningen är att hypokloritsyra i framtiden skall kunna användas i förebyggande syfta mot karies och tandlossningssjukdom som ett komplement till tandborstning.
Resultaten är således lovande, men det återstår dock att se är hur bra lösningen är på att komma åt placken i jämförelse med klorhexidin. De långsiktiga effekterna behöver också studeras vidare. Forskarna vill också gärna förstå hur bakteriernas försvar ser ut. I ett större perspektiv är det nödvändigt att hitta alternativa sätt att behandla sjukdomar som orsakas av bakterier.
