- Forskning
- Hälsa
Samhället har en tendens att skylla på individen när det gäller dålig tandhälsa. Men nu har forskare hittat gener som kodar för hur lätt man har att få kariessjukdom. Har man dåliga gener är det förstås extra viktigt med tandborstning med mera. Den som har de bra generna får nästan aldrig hål i tänderna även om de missköter tandhygienen, enligt forskning vid Umeå universitet.
Forskare vid Umeå universitet har för första gången kunnat visa individuell variation i benägenheten att få hål i tänderna eller inte. Har man lätt att få infektioner är risken större att få karies. Immunförsvaret är genetiskt nedsatt och då får bakterierna lättare fäste. Det handlar om individuella variationer i generna PRH1 och PRH2. Det handlar om hur lätt bakterier fäster vid tanden.
Genetiskt kariesbenägna individer utvecklade karies från väldigt många olika bakterier i munnens normalflora, andra individer utvecklade karies från relativt få bakterier och de som genetiskt var extremt motståndskraftiga kunde få karies från bakterier med stor potential att framkalla karies som t.ex. Streptococcus mutans. Detta innebär att vissa individer så gott som aldrig utvecklar karies, men blir de smittade av vissa bakterier kan de göra det.
Nästan alla som bor i Sverige är duktiga med munhygienen och borstar tänderna morgon och kväll. Flertalet äter också relativt bra mat. Då kan den genetiska eller ärftliga benägenheten att få karies bli avgörande snarare än livsstilen. Kost och tandborstning är därför extra viktigt för dem med hög genetisk risk för karies, medan övriga kan slippa hål i tänderna även om de missköter sin tandhälsa.
Individens kariesbenägenhet handlar om ärftlighet och i det perspektivet blir det än viktigare med en tandvårdsreform som verkligen hjälper dem med hög kariesbenägenhet snarare än att stjälpa dem. Resonemanget borde vara som i sjukvården - alla ska ha rätt till både tandvård och sjukvård i förhållande till behovet.
Se mer information på Umeå universitets hemsida
Till forskningsrapporten
