- Hälsa
Många talar om höstdepression när dagarna blir mörkare, men när våren kommer blir man väl glad och pigg? Nej, så är det faktiskt inte för alla. Det starka ljuset kan göra att man känner sig ledsen, trött och håglös.
En vårdepression är en så kallad årstidsbunden depression som så småningom går över. Det finns effektiva sätt att möta känsloförändringarna för att anpassa hjärnan till påslaget av ljus och därmed må bättre genom hela våren.
I och med att dagarna blir ljusare på våren brukar det innebära att man får ny ork och energi. Men, den som drabbas av vårdepression känner sig istället nedstämd, trött och initiativlös.
Så kallade årstidsbundna depressioner inträffar, såsom namnet antyder, varje år vid ungefär samma tillfälle. Den här typen av depression, som går över efter hand, beror på att den biologiska inre klockan inte riktigt hänger med och släpar efter då dagarna så snabbt blir ljusare på våren.
Årstidsbundna depressioner drabbar inte ofta människor runt ekvatorn eftersom dag och natt där alltid är ungefär lika långa. Årstidernas skiftningar har mer med temperatur än med ljus och mörker att göra. Ju längre norrut man kommer desto starkare blir övergångarna mellan årstiderna.
Man räknar med att nästan en halv miljon människor i Sverige drabbas av vårdepression. D-vitamin bildas genom belysning av huden med specifika våglängder av ultraviolett ljus. Här i norr finns sådant ljus endast mellan slutet av april till början av oktober. Många svenskar har därför D-vitaminbrist under vinterhalvåret och framåt våren är bristen som störst.
D-vitamin är även viktigt för tandhälsan. Brist på D-vitamin leder bland annat till sämre upptag av kalcium och brist på kalcium är tydligt kopplat till problem med tandutvecklingen, särskilt hos barn. Därför är det viktigt med vitamintillskott inte minst för att behålla kariesfria tänder.
Det finns en del örter som kan dämpa effekterna av vårdepressionen. Johannesört kan användas vid oro och nedstämdhet. Effekten av johannesört brukar märkas efter två veckor. Efter en månad har vanligtvis full effekt uppnåtts.
Adaptogener kallas en del växter och svampar som innehåller bioaktiva substanser vilka påverkar våra cellers förmåga att anpassa sig till påfrestningar och stress. Rosenrot är en adaptogen som har visat sig ha effekt på nedstämdhet och oro. Den har, såsom johannesörten, varit ett naturligt alternativ till antidepressiva mediciner vid nedstämdhet och mild depression.
Saffran är en krydda som höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan. Saffran kan användas i förebyggande syfte men kan också vara till hjälp för den som redan har drabbats av nedstämdhet. En märkbar effekt brukar, precis som vid intag av johannesört, uppnås efter cirka två veckor.
De personer som får återkommande vårdepressioner vet i regel vid vilken tid problemen kommer. Man kan då förebygga trötthet och nedstämdhet genom att ta ett tillskott med rosenrot, johannesört eller saffran. Det är alltid en god idé är att prova sig fram eftersom effekten av olika substanser är individuell och upplevs olika från person till person.
