- Forskning
- Hälsa
Nu finns ett enkelt blodprov som kan upptäcka Alzheimer. Tester, med goda resultat, har genomförts inom vården. I en studie, vid Lunds universitet, framgår att testet med 90 procent träffsäkerhet kan ge svar om sjukdomen.
Var femte kvinna och var tionde man kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under sin livstid. Det är dessvärre inte helt lätt att ställa rätt diagnos inom vården. Vid särskilda minnesmottagningar finns avancerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. Behovet av enklare och snabbare diagnosverktyg som kan användas inom primärvården är dock stort.
Under många år har forskare vid Lunds universitet utvecklat ett blodprov som mäter nivåerna av proteinet tau217, vilket är en biomarkör i blodet som är specifik för Alzheimers sjukdom.
Tidigare under året kunde forskarna visa att blodprovet var lika bra som ryggvätskeprov för att ställa en diagnos. Nu har forskarna arbetat vidare och undersökt hur träffsäkert blodprovet är när det används i skarpt läge inom sjukvården.
– Resultaten visar att blodprovet med 90 procent träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har Alzheimer eller inte, meddelar Sebastian Palmqvist som är docent i neurologi vid Lunds universitet.
I den aktuella studien ingick över 1200 personer som sökt vård för minnespåverkan. De utreddes inom primärvården samt på en specialiserad minnesklinik. Deltagarna testades med blodprovet och provsvaren bekräftades därefter med ryggvätskeprov.
Ungefär hälften hade förändringar i hjärnan vilka kunde kopplas till demenssjukdomen. Forskarna betonar att en tidig diagnos blir allt viktigare i takt med att nya behandlingar, som bromsar sjukdomens förlopp, tas fram.
Att även kunna utesluta Alzheimer genom ett enkelt blodprov kan vara viktigt, både för patienten och för behandlande läkare. Minnessvårigheter kan bero på andra orsaker, som exempelvis depression eller utmattningssyndrom, vilka skulle kunna behandlas.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet skall användas i sjukvården, säger Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet.
