- Hälsa
Många sjukdomar börjar i munhålan. Ändå kostar det betydligt mer att gå till tandläkaren än till doktorn. Både individen och samhället har mycket att vinna på en god tandhälsa, men kunskaperna behöver öka. Kostsamma sjukdomar som hjärtkärlbesvär och diabetes kan minska med bättre tandhälsa. Tandläkarbesök borde inte kosta mer än när man går till doktorn.
Bara varannan person känner till att munhälsan kan påverka risken för hjärtkärlsjukdom, det har Hjärtlungfonden tagit reda på genom en enkät. Av samma enkät framgår att bara en av tio personer fått reda på att hjärtat kan påverkas av tandhälsan. Många andra sjukdomar börjar också i munhålan, vilket gör att det skulle vara mycket kostnadseffektivt att se till att fler har råd att gå till tandläkaren.
Tänderna tillhör kroppen och det är märkligt att det ska kosta betydligt mer att gå till tandläkaren än till doktorn. Om det är så att risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes, reumatism med mera ökar om man har dålig tandhälsa så skulle stat, region och kommun tjäna stora summor på att se till att folk får en bra tandvård som inte leder till bakteriesjukdomar i tänder, tandkött eller käkben.
Hjärtlungfonden hänvisar i sitt pressmeddelande till Folkhälsomyndighetens rapport som visar att så stor andel av befolkningen som 17 procent avstår från tandvård trots behov. I dag när inflationen är hög och matpriser, elpriser med mera ökar brant så kommer allt färre har råd att gå till tandläkaren. Därmed ökar risken för stora framtida tandvårdsbehov inklusive bakterietillväxt i tandkött och tänder samt problem med inflammationer i käkbenet.
Kostnaderna får framtida vård kan komma att bli mycket höga och därför är ett bättre ekonomiskt skydd för höga tandvårdskostnader nödvändigt. Tandhälsoförbundet anser att tandvården ska ingå i den allmänna hälso- och sjukvården och till samma högkostnadsskydd. Ingen skulle då behöva betala mer än strax över en tusenlapp om året för tandvård.
Kostnaden för en sådan reform har beräknats till sex till sju miljarder kronor, men frågan är om samhället ändå inte gör en vinst genom att införa samma högkostnadsskydd för tandvården som för sjukvården.
Hälsoekonomiska beräkningar behöver göras för att man ska förstå vad dålig tandhälsa verkligen innebär. Det är mycket sannolikt att en kostnadsreform i tandvården till och med skulle minska utgifterna både i tandvården och sjukvården. Dock kanske detta inte slår igenom de allra första åren då det i dag finns ett uppdämt behov av tandvård.
Utan att nämna kostnader gör professorn Anna Norhammar vid Karolinska institutet följande kommentar gällande risken för ökat sjukvårdsbehov till följd av försämrad tandhälsa:
- Det är bekymmersamt att många avstår från tandvård eller från att åtgärda sin tandhälsa. Jag känner främst oro för att ekonomiskt utsatta grupper, till exempel arbetslösa, pensionärer och studenter, väljer bort tandvård. Tidigt insatta åtgärder kan förhindra en allvarlig situation som skulle kunna påverka kroppen på fler sätt, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet och forskare inom tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom.
I Tidöavtalet ingår att tillsätta en utredning för att införa ett högkostnadsskydd i tandvården liknande det för hälso och sjukvården. I det arbetet bör hälsokostnader till följd av dålig tandhälsa beräknas på nationell, regional och kommunal nivå. Sannolikt finns stora besparingar att göra inom både tandvården och sjukvården.
