Muntorrhet bland unga

Vid muntorrhet ökar risken för karies och frätskador på tänderna. Muntorrhet förekommer i alla åldersgrupper, men det är fortfarande vanligare att tandvårdspersonalen frågar äldre patienter om detta problem, visar en ny studie.

Ungefär 20 procent av befolkningen har muntorrhet. Den allra vanligaste orsaken till detta är att man får det som biverkning av ett läkemedel. Även personer med Sjögrens syndrom eller de som strålbehandlats för huvud-halscancer är drabbade.

– Muntorrhet är generellt vanligare bland kvinnor och äldre. Men i en nyligen publicerad studie syns en ökning bland unga vuxna, vilket man misstänker kan kopplas till ökad medicinering med till exempel antidepressiva läkemedel, uppger Amela Fisic, doktorand vid Malmö universitet.

I en ny enkätstudie undersöktes hur tandvårdspersonal inom allmäntandvården tar hand om patienter med muntorrhet. Tandläkare och tandhygienister, i fem regioner i Sverige, har bland annat fått svara på hur ofta de träffar muntorra patienter, vilka åldersgrupper som tillfrågas samt vilka rekommendationer de ger.

Deltagarna i studien var väl medvetna om salivens funktioner, orsaker till muntorrhet och dess komplikationer. Förvånande var dock att tandvårdspersonalen inte frågade yngre patienter om muntorrhet i lika hög utsträckning som man tillfrågade äldre.

Ökad risk för karies, frätskador och dålig andedräkt kan bli följderna av muntorrhet. Det finns inget botemedel mot muntorrhet, men man kan minska besvären med exempelvis saliversättningsprodukter eller salivstimulerande produkter som tabletter och tuggummi. Det finns även fluoridfria alternativ.

Det finns över 500 mediciner som kan ge muntorrhet. Ur ett patientperspektiv är det viktigt att man informerar om komplikationerna som kan uppstå och om hur besvären kan lindras, inte minst bland yngre patienter.

Enkätstudien i fråga utgör den första delen i Amela Fisics doktorandprojekt. I delstudie nummer två gör hon en fördjupning med kvalitativa frågor om bland annat vilken roll som tandläkare inklusive tandhygienister har i omhändertagandet av patienter med muntorrhet samt hur själva omhändertagandet går till. I den tredje och sista delstudien, som är en klinisk studie, kommer hon att mäta respektive jämföra salivsekretion och salivsammansättning mot patientens upplevda muntorrhet.

– Även om den här första studien har ett relativt litet underlag är det den enda i sitt slag i Sverige. Jag hoppas att den kan bidra till att man tittar närmare på riktlinjer i bemötandet av den här patientgruppen i tandvården, då det är något som saknas idag, säger Amela Fisic.

Malmö Universitet skriver att syftet med studien är att beskriva och jämföra medvetenhet bland personal inom allmäntandvården. En digital enkät besvarades av 241 tandläkare och 257 tandhygienister i fem regioner i Sverige. Frågorna handlade om patientbehandling, medvetande om salivens funktioner, orsaker till och komplikationer av muntorrhet och självskattningsfrågor.

Till mer information om studien, på engelska (Malmö Universitet)