- Forskning
- Hälsa
En internationell multicenterstudie visar att unga som börjar snusa i 15-årsåldern eller tidigare, kopplas till en ökad risk för att utveckla astma. Denna koppling gäller framför allt unga kvinnor som börjat snusa i 15-årsåldern. Studien har genomförts med anslag från Hjärt-Lungfonden.
– Avgörande för folkhälsan är att oberoende forskning om snusets hälsoeffekter når samma kunskapsnivå som för cigaretter. Inte minst för att vi nu ser hur nikotinbruket i Sverige ökar bland unga människor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Det har under senare tid blivit allt vanligare att unga, främst i norra Europa, använder snus. Här man uppskattar man idag att upp till en av fem yngre än 25 år använder någon form av snus med nikotin.
Lungorna är de organ som är speciellt känsliga för miljöfaktorer, det gäller inte minst under barn- och ungdomsåren. Vid rökning har man funnit att tiden före 16 års ålder är extra känslig. Forskarna ville därför även undersöka om samma förhållande gäller snus.
– Våra resultat visar en koppling mellan att börja snusa före 16 års ålder och tre eller fler symtom på astma. Kopplingen gäller framför allt kvinnor. När det gäller aldrig-rökare sågs kopplingen hos båda könen, men starkast hos kvinnor, säger Juan Pablo López-Cervantes, pediatriker och doktorand vid universitetet i Bergen, Norge.
Data samlades in mellan åren 2013 och 2016. Studien omfattar 9 002 personer som är äldre än 15 år och bor i norra Europa. I Sverige ingick studiecenter i Göteborg, Uppsala och Umeå. Studiedeltagarnas medianålder var 28 år, med ett spann mellan 15 och 53 år. Av de drygt 9 000 deltagarna hade 20 procent använt snus med nikotin. Fler män än kvinnor var snusare och en större andel av männen hade börjat snusa i unga år.
Resultaten visade ingen koppling mellan snusning och astma gällande de fall där studiedeltagarna börjat snusa senare än i 15-årsåldern. Men, forskarnas analys tyder ändå på att snusning tidigt under puberteten kan ha en menlig inverkan på luftvägarna. Detta ser man i synnerhet hos unga kvinnor. Forskarna anser det inte heller uteslutet att andra nikotinprodukter kan ha liknande effekter. De bedömer att det är nikotinet som åstadkommer effekten.
– Nikotinet färdas från munslemhinnan till lungorna där det tas upp och kan ha vissa direkta effekter på de små luftvägarna i form av astmasymtom. Därför är det högst troligt att andra nikotinhaltiga produkter såsom vitt snus och även e-cigaretter skulle kunna ha en liknande mekanism, avslutar Juan Pablo López-Cervantes.
Forskarnas nästa steg är att studera populationer från två olika generationer. Detta för att undersöka om liknande effekter kan överföras från föräldrar, som börjat snusa i puberteten, till deras barn.
