- Hälsa
- Miljö
- Politik
Youth Dialogue (YD) är ett initiativ från Japans miljöministerium (MOEJ). Programmet startades för att uppmuntra en dialog mellan ungdomar från Minamata och andra unga människor runt om i världen.
Inom Youth Dialogue kan ungdomar dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter gällande kvicksilver och därmed även lära av varandra. YD-programmet är också utformat för att fokusera på kvicksilverhantering och presentera oberoende projekt som leds och genomförs av ungdomar. Fokus ligger på Minamatakonventionens frågor och andra övergripande frågor, inklusive målen för en hållbar utveckling (SDG). Hittills har ungdomar från Japan, Slovenien, Indonesien och Filippinerna deltagit i dialogerna.
Flera projektteam från planetGOLD har utvecklat en strategi med riktade insatser för att öka medvetenheten hos barn och lärare i ett försök att få bort kvicksilveranvändningen vid utvinning av guld.
I flera länder, som till exempel Indonesien, Mongoliet, Peru, Filippinerna, Guyana, Ecuador och Colombia har projektteamen kontaktat lokala skolor för att upplysa om farorna med kvicksilver. Man har även informerat om sätt att undvika kvicksilverexponering och om hur gruvdriften kan göras mer ansvarfull och miljöveten.
Minamatakonventionen är en global miljö- och hälsoskyddskonvention, skapad för att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilver. Konventionen reglerar samtliga delar av kvicksilvers livscykel, från utvinning, handel och användning till avfallshantering och utsläpp från punktkällor.
För första gången inkluderades nu också en specifik artikel om hälsa i ett globalt miljöavtal. De största källorna till luftutsläpp, småskalig guldutvinning och kolförbränning omfattas. Framställning av koppar, bly, zink, industriellt guld, avfallsförbränning och tillverkning av cement inkluderas dessutom.
De flesta produkter som fortfarande innehåller kvicksilver, exempelvis batterier, lampor, termometrar och andra mätinstrument, skall vara utfasade sedan 2020. Användningen av dentalt amalgam skall fasas ned så långt som möjligt.
Konventionen, vilken har arbetats fram inom FN-systemet, undertecknades år 2013 och trädde i kraft 2017. Länderna skall utarbeta och genomföra nationella planer för att begränsa eller helt få bort utsläpp och användning av kvicksilver samt på ett säkert sätt omhänderta kvicksilveravfall.
Sverige har ratificerat konventionen. I november 2023 var 147 länder parter till konventionen. Även EU har ratificerat konventionen och genomfört dess åtaganden i EU-förordningen 2017/852 om kvicksilver som är direkt tillämplig för EU:s medlemsländer.
Kvicksilver och de flesta föreningar där kvicksilver ingår, är giftiga för människor, djur och miljö. Kvicksilver är en lättflyktig metall som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Metallen kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, vatten och levande organismer.
En del kvicksilver omvandlas i naturen till den ytterst giftiga föreningen metylkvicksilver, vilken kan tas upp av levande organismer. Eftersom metylkvicksilver bryts ned och utsöndras långsamt, ansamlas det i vävnaden hos djur.
Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifter som existerar. Det ger skador på hjärnan och på det centrala nervsystemet. Barn är mer känsliga än vuxna. Fosterstadiet, då hjärnan och nervsystemet utvecklas, är den mest känsliga perioden. Metylkvicksilver överförs till fostret, passerar blod-hjärn-barriären (BBB) och hämmar, sannolikt även vid låga halter, utvecklingen hos barn.
Till artikeln om Youth Dialogue (YD) på minamataconvention.org
