- Forskning
- Hälsa
- Politik
Inflammationer inuti käkbenet syns inte på vanlig röntgen och inte heller alltid på CBCT (3-dimensionell röntgen). Däremot finns en ultraljudsapparat som heter CaviTAU med vilken det går att ställa rätt diagnos. Alla med misstänkta käkproblem måste få tillfälle till korrekt diagnos, men även patienter med kroniska sjukdomar med mera kan ha nytta av CaviTAU.
I dag finns ingen möjlighet till diagnostisering i Sverige utan patienten måste åka till Tyskland för att få sådan hjälp. Åtminstone några svenska käkkirurger borde köpa in en CaviTAU för att kunna hjälpa människor med käkproblem. Dagens svenska röntgenapparater ger inte tillräcklig information.
CaviTAU använder ultraljud för att konstatera om käkbenet innehåller annat än ben, det vill säga fettliknande vävnad som visar att inflammation finns där. Bra med ultraljud är också att man slipper skadliga röntgenstrålar. Ultraljud används t.ex. av de flesta barnmorskor för att titta på den gravida kvinnans foster.
Inflammation inuti käkbenet innehåller inga bakterier, men kan uppstå efter infektioner i t.ex. rotfyllda tänder eller efter infektioner då en tand dragits ut. Efter tandutdragning läks inte alltid käkbenet korrekt och det kan uppstå hålrum eller bli blodproppar i de små blodkärlen inuti käkbenet. Ibland kan också delar av roten finnas kvar i käkbenet eller att främmande material kommit in där.
Inflammationen utsöndrar signalsubstanser som triggar igång immunförsvaret (ungefär som cytokinstorm vid covid-19, fast mindre intensivt). När immunförsvaret sätts igång kan man få symtom var som helst i kroppen. En tandläkare har t.ex. berättat om en patient med oförklarlig knäsmärta som helt upphörde efter borttagning av en rotfylld tand, vilken gav upphov till inflammationer i käkbenet. Även kroniska sjukdomar tycks kunna bero på inflammationer inuti käkbenet.
Det finns alltså anledning för käkkirurger att införskaffa en CaviTAU och du som patient kan också fråga efter en sådan. För närvarande får man åka till någon av de tyska klinikerna som har CaviTAU. Den som har exempelvis allvarliga käksmärtor skulle ha stor nytta av en undersökning med CavTAU.
Ytterligare ett problem i Sverige är att Tandhälsoförbundet inte känner till någon tandläkare med kunskap att operera bort käkinflammationer. Vår erfarenhet är att svenska tandläkare inte har tillräckliga kunskaper inom detta område och att intresset inte finns.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska allvarlig käksmärta behandlas med smärtstillande medel och KBT-terapi. Eftersom ingenting syns med vanliga röntgenmetoder kanske Socialstyrelsen och de tandläkare som konsulterats i frågan tror att folk med käksmärta är psykiskt sjuka. Alla med sådana besvär borde åtminstone få hjälp med ultraljudsmätning av käkbenet.
Till föredrag av Johann Lechner om käkinflammationer och diagnostik
Till artikel i Tf-bladet om CaviTAU
Till forskning om CaviTAU och diagnostisering
