Demenssjukdomar ökar kraftigt med åldern och i högre ålder finns en rad orsaker, bl. a. cirkulationsstörningar. Hos mycket gamla kan cirka hälften ha demens. Om de som blir dementa har speciella förändringar i hjärnan eller är under 65 år brukar man emellertid klassificera det som Alzheimer?s sjukdom.
En helt klar diagnos får man inte förrän vid obduktion. Analys av personer som dött av olika orsaker i 40-50 års ålder visar att många hjärnor uppvisar samma typ av förändringar, men i långt mindre grad. Alzheimerpatienter har enormt mycket mera av förstörd vävnad än ickedementa i samma ålder.
Minnesstörningar
Alzheimerdemens börjar vanligen med minnesstörningar. Initialstadiet påminner uppenbarligen starkt om kvicksilverförgiftning. En patient beskrivs på detta sätt i en neurologisk tidskrift:
?Patienten, 49 år, noterade först problem med minnet två år före intagandet för vård. Nu kan han komma ihåg händelser som inträffat för åratal sedan och i barndomen, men kan glömma sådant som hänt minuter tidigare. Han kan inte komma ihåg telefonnummer. Han har blivit allt tystare och säger att han har svårt att finna de rätta orden.
Personligheten har förblivit ganska stabil men han har nyligen börjat anklaga sin fru för att missköta hans pengar och vara otrogen. Det finns ingen familjehistoria av demens.
Fysisk undersökning och laboratorieprover låg inom normala gränser. Neurologisk undersökning visade mild tremor i alla fyra extremiteterna, mer uttalat vid intentionsrörelser. Patientens intelligens före insjuknandet uppskattas ha varit inom övre området. Moderata brister visades för omedelbart och visio- spatiellt minne. Markerade störningar för förståelse av verbala relationer. Verbalt korttidsminne verkade vara mer allvarligt påverkat än visuellt minne.
På det hela taget har patienten en moderat till utpräglad minnesstörning med kognitiva brister som tyder på cortikal störning, vilket speciellt visar sig som dysfunktion inferioparietalt vänster, språkdysfunktion och oförmåga att räkna.? (Ann. Neurology, 18: 298-309, 1985; Cutler NR et al).
Alfred Stock
Det som omedelbart kommer i tankarna är Stock?s beskrivning av sin kvicksilverförgiftning:
?Hos mig startade det med periodiskt uppträdande lätt huvudvärk och lätt yrsel, ökande med åren till ständig nervös oro och irritabilitet… intellektuell utmattning och depression, brist på energi och förmåga att arbeta, speciellt intellektuellt arbete, ökat behov av sömn, darrning av de utsträckta fingrarna, ofta också ögonlocken, ...
De yttranden som var mest besvärande för en person med intellektuellt arbete var förlusten av minnet. Mitt ursprungligen mycket goda minne blev sämre och sämre så att jag, för två år sedan, var nära total minnesförlust. Bara med hjälp av omfattande anteckningar och med avsevärd ansträngning var det möjligt att skriva ett arbete eller att hålla en föreläsning. Jag kunde glömma telefonnumret på väg från telefonkatalogen till telefonen; jag kunde glömma nästan allt jag hade lärt utantill, innehållet i böcker och teaterstycken jag nyligen läst och sett, innehållet i mina egna arbeten jag publicerat. Det var omöjligt för mig att komma ihåg nummer eller namn. Ofta kunde jag inte komma ihåg namnet på nära vänner.
Speciellt allvarligt påverkades förmågan att räkna, för matematiskt tänkande, också förmågan att spela schack. Den nedtryckta förmågan att minnas och att göra beräkningar verkar vara ett speciellt kännetecken på smygande förgiftning av kvicksilverånga…..
Av naturen sällskaplig och full av livsglädje så drog jag mig in i mig själv, skydde officiella sammanträffanden, folk och sociala kontakter, förlorade kärleken till konst och natur. Humorn rostade inne. ... Mina tankar var tunga och pedantiska. Jag fick avstå från att deltaga i angelägenheter som inte var av omedelbar vikt. .. till och med ett enkelt brev, fordrade enorm ansträngning för att hantera innehållet och språket. Inte sällan hände det att jag skrev ord fel eller glömde bokstäver.
Att vara medveten om dessa brister, att inte veta deras orsak, att inte veta något sätt att bli av med dem, att befara ytterligare försämring – det var inte vackert!? (Z. angew. Chem. 39, 1926, 461-488.)
Demensdiagnos?
Skulle Stock ha fått en demensdiagnos om inte orsaken upptäckts? Uppenbarligen måste i alla händelser samma områden i hjärnan vara påverkade vid Alzheimer?s demens och vid kvicksilverförgiftning. Kan Alzheimer?s vara orsakat av kvicksilver? Man kan nog inte ställa frågan på ett så enkelt sätt.
Förhöjda kvicksilverhalter
Forskare i Kentucky, USA, har funnit förhöjda kvicksilverhalter i drabbade områden i hjärnan, speciellt när man analyserade halten i delar av cellerna. Samtidigt som kvicksilverhalterna var förhöjda var halterna av selen och zink sänkta. Båda skyddar mot kvicksilver.
Artikelförfattarna har i senare artiklar fokuserat på fria radikaler som grundläggande orsak. Då blir tungmetaller, tillsammans med andra faktorer som orsakar radikaler, en individuellt varierande del i ett orsakskomplex. Finns andra faktorer som t.ex. minskat radikalskydd ökar risken att drabbas.
Oorganiskt tenn
Alzheimerpatienter har förhöjda halter oorganiskt tenn i blodet, något som även det tyder på metallexponering från amalgam. Oorganiskt tenn är inte alls lika giftigt som Hg och någon bildning av organiska tennföreningar i kroppen tycks inte ske.
Fria radikaler
Allt fler forskare har kommit in på fria radikaler/oxidativ stress som direkt orsak och de olika utfällningarna av proteiner som sekundär effekt; ett resultat av radikalernas aktivitet. Alzheimerpatienter har inte störningarna bara i hjärnan utan förändringar finns i blodplättar, bindvävsceller och i olika organ.
Utmärkande för Alzheimer?s sjukdom är något som kallas för PHF (paired helical filaments), tvinnade proteintrådar i härvor i nervcellerna och utfällningar av amyloidprotein. Det har lagts ner mycket arbete på att utröna sammansättningen och hur de bildas. Proteinerna är helt normala för nervsystemet och det verkar vara utfällning av bitar i olöslig form som är det onormala.
De utfällda proteinerna finns i liten omfattning även hos friska personer och kan experimentellt framkallas om man stoppar transporten av proteiner ut i nervfibrerna, om man stryper energiförsörjningen, om man ökar halten glutamat eller ökar halten fria radikaler.
Det finns även tecken på inflammationsprocesser som kanske är sekundära. Skadad vävnad sätter igång ett uppröjningsarbete och immunceller samlas i skadade områden. Immuncellerna ökar halten fria radikaler och förvärrar skadorna, speciellt om halterna av antioxidanter är låga.
Down’s syndrom m fl
Epidemiologiskt har man inte sett mycket. Man häpnar över hur ytterligt bristfälliga epidemiologiska studier är av grava sjukdomar som kostar oändligt lidande för individer och familjer och oräkneliga miljarder för sjukvården.
Några observationer har man i alla fall gjort: vanligare i högre ålder, vid familjehistoria av Down?s syndrom, vaskulär demens, huvudskador, intag av phenacetin (ett antiinflammatoriskt medel som utgått då det var carcinogent) och exponering för organiska lösningsmedel samt vibrerande verktyg.
Personer med Down?s syndrome visar Alzheimerförändringar 20-30 år tidigare än i normalbefolkningen.
Elektromagnetiska fält
Tre studier har funnit association mellan exponering för elektromagnetiska fält och Alzheimer?s demens. Speciellt symaskiner noterades som riskfaktorer.
Aluminium
Aluminium har också diskuterats men anses numera inte vara inblandat annat än vid dialys där vattnet innehållit metallen. Några områden med förhöjd Alzheimerfrekvens misstänks bero på höga halter aluminium i dricksvattnet. Däremot har man inte noterad förhöjd frekvens hos användare av aluminiumhaltiga magmedel.
Ökad risk vid hög ålder
Vid 80 års ålder är risken att få Alzheimer?s Demens åtta gånger högre om man har dubbel uppsättning APOE4, ett protein som normalt transporterar kolesterol. Varianten APOE2 skyddar. APOE4 ger också demens tidigare i livet.
Det som skiljer de olika formerna är att den ?skyddande? formen har APOE med två cystein; den farliga sorten har aminosyran arginin på samma platser.
En mellanform med en av varje finns också. Svavel (sulfhydrylgrupper) finns i cystein och har en skyddande effekt mot tungmetaller och fria radikaler.
Sänkta värden av vitamin B1
Ytterligare störningar som noterats är att halten/aktiviteten av vitamin B1 (tiamin) är sänkt. Ryggmärgsvätskan innehåller genomgående patologiskt låga halter B12 (cobalamin). Serumhalterna kan vara normala.
Störd energiförsörjning
Tiamin ingår i energiförsörjningen och det finns även andra tecken på störd energitillförsel, inte bara i hjärnan utan även i bindvävsceller och blodplättar.
Hos tidiga fall (under 60 år) ser man en kraftig nedgång i glykosmetabolism och ökning av mjölksyreproduktion. Troligen beror det på minskad aktivitet i enzymet fosfofruktokinas.
Den minskade energin ger även till följd att ammoniumjoner (ammoniak) bildas genom att proteiner bryts ner. Störd ammoniumbildning har man även sett i lever från Alzheimerpatienter. Speciellt har de dålig förmåga att hålla halterna låga efter måltider.
Mitokondrier
Mitokondrier från Alzheimerpatienters blodplättar har experimentellt flyttats till normala celler vars egna mitokondrier tagits bort. Då får mottagarcellerna en 52 procentig minskning i andningskedjan (komplex IV aktivitet, komplex I är normalt; det senare är speciellt felaktigt hos Parkinsonpatienter). Mitokondrierna har minskad förmåga att buffra förändringar i kalciumhalten.
Vävnad från vissa områden i hjärnan hos Alzheimerpatienter är onormalt känsliga för inducerad lipidperoxidation. Fetterna härsknar alltså lättare. Fria radikaler är underliggande gemensam faktor för en rad av de beskrivna förändringarna. Även det ?senaste? inom antioxidantområdet, melatonin, verkar vara påverkat. Det finns extremt låga halter i ryggmärgsvätska från Alzheimerpatienter.
Diabetes
Sjukdomen verkar även dela en del faktorer med diabetes. Dålig blodsockerkontroll (för hög glykoshalt) hos diabetiker leder till att glykos binder till aminogrupper i proteiner.
Detta är samma reaktion som ger den bruna färgen vid brödbakning. Processen kallas glycosylering. Man ser långt gångna utfällningar av glykosylerade proteiner i drabbade områden i hjärnan hos Alzheimers-patienter.
Fria radikaler
Allt fler forskare har kommit till slutsatsen att fria radikaler är primära skadliga aktörer vid Alzheimer?s demens. Vad som orsakar radikalerna kan vara en kombination av faktorer.
Frågan är då om man skall vänta på att radikalpatologin bevisas (om 20- 30 år) eller om man skall ta saken i egna händer, tillföra antioxidanter, vitamin B12 med mera och eliminera giftiga metaller i tänderna. Givetvis bör man börja i god tid innan sjukdomen bryter ut.
Eftersom störning av transport av ämnen i nervcellerna (axonal transport) verkar vara en mycket tidig process i utvecklandet av typiska Alzheimerförändringar kan det vara av största intresse att Boyd Haley, biokemist och chef för kemiska institution vid universitetet i Kentucky, finner att kvicksilver alldeles specifikt stoppar bindningen av GTP, guanosintrifosfat, till betatubulin.
Tubulin är byggstenen i mikrotubuli, själva ?rälsen? utefter vilken cellens försörjning sker. Orsaken är att betatubulin har två svavelgrupper som blockeras. Hg binder mycket hårt till tubulin. Kvicksilverexponering framkallar dessutom en hel rad av övriga patologiska effekter man finner vid Alzheimer?s demens.
Råttförsök
Haley, Vimy m.fl. har exponerat råttor för kvicksilverånga i måttliga mängder. Resultatet är att GTP-bindningen till tubulin kraftigt nedsätts. Haley är givetvis meveten om att resultaten inte bevisar att amalgam orsakar Alzheimer?s demens. Hans kommentar var emellertid: ?Jag skulle vilja råda den som har anlag för Alzheimer att inte ha amalgam i munnen.?
Litteratur: Wenstrup D, Ehmann WD & Makesbury WR Trace element imbalances in isolated subcellular fractions of Alzheimer?s disease brains Brain res 533 1990 125-31. Mercury vapor inhalation inhibits binding of GTP to tubulin in rat brain: similarity to a molecular lesion in Alzheimer diseased brain Pender- grass JC, Haley BE, Vimy MJ, Winfield SA, Lorscheider FL Neurotoxicol 18(2) 1997 315-324.
