Robert Olin, känd fibromyalgidoktor, belyser i sin nya skrift ?Nya diagnoser ? en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar? en mer integrerad bild av fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, elöverkänslighet, amalgamsjuka mm. Tf har exemplar av skriften så det räcker till alla distrikt.

Olin har åtskilliga gånger framfört att fibromyalgi inte är en psykosomatisk sjukdom utan är en neuroendo-krinologisk störning (Läkartidn. 92:8, 1995, 755-63). I den nya skriften har han utvidgat modellen och byggt upp en mer integrerad bild av fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, elöverkänslighet, amalgamsjuka mm, baserad på störningar i glutamatbalansen i hjärnan. Forskning på detta område har bl.a. utförts av Lars Rönnbäck och Elisabeth Hansson, neurobiologer vid Göteborgs Universitet.

Min bedömning är att Olins modell när det gäller t.ex. fibromyalgi har mycket som talar för sig, men att det vetenskapliga underlaget är bristfälligt, med ett undantag: kvicksilver!

Glutamatregleringen i nervsystemet

Rönnbäck & Hansson har funnit att den celltyp i hjärnan som kallas astrocyter, man kan kalla dem hushållningsceller som ser till att miljön runt nervcellerna är den rätta, sväller och får försämrad funktion vid en rad påverkningar, bl.a. av kvicksilver och bly.

Forskarna jämför de kända neurasteniska symtomen vid exponering för låga doser av metallerna, innefattande kognitiva störningar, labilitet, trötthet, minskad stresstolerans och simultankapacitet, med de biokemiska effekter som metallerna har på isolerad vävnad.

Emellertid är Rönnbäck och Hansson långt ifrån de enda som studerat kvicksilvereffekter på glutamat i nervsystemet och glutamatregleringen är ett centralt forskningsområde eftersom förhöjda halter återfinns vid en rad neurologiska sjukdomar.

Glutamat kanske en del känner igen som en komponent i det kinesiska köket. En del personer mår dåligt av kinesmat, något som har kallats ?kinesrestaurang-syndromet?. En del psykinriktade läkare har avfärdat det som inbillning eller psykogent, medan andra finner att en del personer reagerar med störningar i bl.a. hjärnan om intaget av glutamat överstiger ett tröskelvärde. Flera gram nedsvalt glutamat behövs.

Folkers, mannen bakom den mesta forskningen om Q10, hävdar att det är personer med låga halter av vitamin B6 som reagerar.

Glutamat signalsubstans i nervsystemet

Glutamat är en aminosyra som finns normalt i proteiner. Ämnet har i nervsystemet en speciell funktion som signalsubstans, faktiskt den rikligast förekommande.

Glutamat, som frisätts från en nervcell, diffunderar över det mycket smala utrymmet till nästa cell, binder till mottagare, receptorer och orsakar ett litet inflöde av kalcium. Kalciuminflödet aktiverar mottagarcellen; glutamat är en exciterande signalsubstans. Sedan skall astrocyter snabbt oskadliggöra ämnet genom att omvandla det till glutaminsyra. Sker inte denna snabba inaktivering så blir kalciumhalten i nervcellerna för hög och en rad negativa processer sker. Den uppsvällning som Rönnbäck och Hansson studerat är en av effekterna.

Störningarna kan vara av alla grader, från lätt obalans i hjärnans funktioner till omfattande celldöd, alltefter graden av påverkan och hur länge den varar. Glutamat (tillsammans med en annan aminosyra, aspartat) kallas för excitotoxiska signalsubstanser. Ändringar i glutamathalt stör även andra signalsubstanser i hjärnan. Motsatsen, dvs när man med läkemedel påverkar någon annan signalsubstans, kan man antingen motverka eller förvärra störningen i glutamat.

Oorganiskt kvicksilver giftigt

Brookes finner att oorganiskt kvicksilver specifikt hämmar upptaget av glutamat i astrocyter och i odlad nervvävnad. Därvid får man skador på cellerna, skador som inte uppkommer om glutamat inte finns närvarande. Oorganiskt Hg är minst lika giftigt på cellerna som metyl-Hg.

Brookes drar slutsatsen att en av skademekanismerna vid Hg-exponering är en ökning av glutamathalten. Albrecht et. al. har visat att Hg verkar på svavelhaltiga grupper (thiolgrupper) som medverkar till att glutamat tas upp och inaktiveras. Rossi et. al. vid avd. för toxikologi, Karolinska institutet, finner att Hg sätter igång programmerad celldöd, apoptos, där både glutamat och kalcium är inblandade. Låga halter av Hg plus en glutamatanalog, som var för sig inte orsakar skador, ger celldöd i kombination. Om glutamathalten av någon anledning redan är något förhöjd så är känsligheten för kvicksilver större. Ämnen som blockerar kalciuminflödet förhindrar skador.

Kim & Ho Choi har undersökt effekten av kvicksilverklorid och metyl-Hg på odlade astrocyter. Det oorganiska kvicksilvret är avsevärt giftigare på glutamatmekanismerna. Blockerare av kalciumkanaler (verapamil, en hjärtmedicin) eller odlingslösning utan kalcium förhindrar skadeeffekter.

Bly hade samma effekter som kvicksilver men först vid avsevärt högre halter.

Glutamatstörningar

Glutamatstörningar är kopplade till en ökning av mängden fria radikaler i cellerna. Flera mekanismer medverkar, t.ex. aktivering av xanthine oxidase med produktion av syreradikaler och aktivering av ett enzym som producerar kväveoxid, NO. Radikalerna påverkar glutamathalten ytterligare, bl.a. genom att oxidera thiolgrupper. En självförstärkande ond cirkel uppkommer.

Vid amyotrof lateral skleros (ALS), Alzheimer?s demens, Parkinson?s sjukdom, mekaniska skador med flera påverkningar har man funnit förhöjda halter glutamat i centrala nervsystemet. Bäst undersökt i detta avseende är ALS. Behandlar man djur eller celler med ryggmärgsvätska från ALS-patienter ökar glutamathalten och ämnen som motverkar glutamateffekter blockerar verkningarna.

Även immunoglobulin från patienter har samma effekt, något som tyder på att autoimmuna reaktioner mot någon komponent i glutamatsystemet kan vara inblandade.

Drogberoende

Personer som blivit beroende av droger, t.ex. heroin eller läkemedel som valium, upplever svåra besvär om de slutar med ämnena. Dessa effekter beror på en ökning av glutamathalten i hjärnan.

Experimentellt, men tyvärr inte kliniskt beroende på bristen på lämpliga medel, kan man häva abstinenseffekterna med anti-glutamatmedel.

Glutamathöjande medel

Vid en genomgång av forskningslitteraturen finner man ett antal förhållanden som höjer glutamathalten: energihämmare (mitokondriestörningar), ischemi (syrebrist), B12-brist och förhöjt homo-cysteine, cortison i större dos och en rysk studie visar att mikrovågor som är lågfrekvensmodulerade påverkar bindningen till glutamatreceptorer.

Sänkning av glutamat

Motsatt effekt: en sänkning av glutamat eller skydd mot effekterna finns beskrivet för metylcobalamin (B12), L-carnitin, choline (kolin), ginseng, Ginko biloba, östrogen, vitamin C och E, nikotin och n-3 fettsyror (fisk, linfröolja).

L-carnitin eller acetylcarnitin går att få tag på i hälsokosthandeln. Det har en positiv effekt på fibromyalgi.

Cholin (eller lecitin som egentligen heter fosfatidylcholin) finns också att köpa. Det ingår normalt i cellmembranen och tillför också metylgrupper som kan vara av betydelse för B12 och folsyremetabolismen.

Magnesium är ofarligt och bör motverka de calciumeffekter som ett förhöjt glutamat ger upphov till.

Calciumblockare, som det tidigare nämnda verapamil, har kraftiga effekter på hjärtat och måste användas med stor försiktighet och under kontroll.

Ökad smärtkänslighet

Det finns några djurstudier som stöder att glutamat kan vara inblandat i ökad smärtkänslighet och som således stödjer Olins uppfattning. Ökat glutamat eller aspartat ger ökad smärtkänslighet vid låga doser, sänkt vid högre. Dessutom ger det en förhöjd kroppstemperatur, ett symtom som finns vid kroniskt trötthetssyndrom/ fibromyalgi.

Blockerar man glutamatreceptorer hos djur och därvid motverkar glutamateffekter så minskar känsligheten för onormal smärta (injektion av capsaicin i huden) men nedsätter inte normal känsel.