Den neurologiska sjukdomen Parkinson beskrevs av läkaren med samma namn 1817. Sjukdomen gick då under namnet “the shaking palsy” eller “paralysis agitans”. Först senare fick den namnet Parkinsons sjukdom. Sjukdomen fanns knappt eller var mycket ovanlig före 1817.
Ungefär under samma tidsperiod började även andra neurologiska sjukdomar att uppträda. Det finns inte belägg för att de existerat annat än möjligen i enstaka fall före 1800-talets början. Därefter har de ökat kraftigt i takt med civilisationens “framsteg”.
Epidemiologin när det gäller Parkinsons sjukdom är mycket osäker. Det är svårt att jämföra befolkningar i olika regioner. Därmed försvåras möjligheten att hitta orsaksfaktorer som t ex genetik, kemikalier och andra miljöfaktorer.
Orsaker till sjukdomen
Orsakerna till sjukdomen var länge okända. Under 1960-talet fann man dock en omfattande celldöd i substantia nigra. Det är en grupp inhibitoriska (bromsande) celler i hjärnan, vilka utnyttjar dopamin som signalsubstans. Genom obalansen uppträder darrningar, “kugghjulsarm” och så småningom en alltmer tilltagande stelhet i rörelserna.
När symtomen väl uppträder har redan 70 till 80 procent av dopaminproducerande celler i substantia nigra försvunnit. Som motmedel används huvudsakligen L-dopa, som ökar dopaminnivån i påverkade områden.
1979 fick ett antal knarkare i sig ämne som snabbt framkallade Parkinsons sjukdom. Alla exponerade fick dock inte symtom, vilket tyder på att känsligheten varierar. Några kemister fick i sig samma ämne 1983 med liknande resultat.
Händelserna utlöste en intensiv forskningsaktivitet. Man fann att ämnet togs upp i dopamincellernas mitokondrier. Där hämmades ett enzymkomplex varvid energiproduktionen i cellen ströps. Detta i sin tur påverkar bildning av ATP, det “bränsle” som används för andra funktioner i cellerna. Energikris kan därmed vara den primära orsaken till de symtom Parkinsons sjukdom ger upphov till.
Även andra celler, t ex muskelceller och blodplättar har nedsatt komplex I funktion. Detta visar att Parkinsons sjukdom inte är en nervsjukdom utan en generell sjukdom där substantia nigra råkar värst ut.
Knarkare blev sjuka
Det ämne som knarkarna utsattes för på 1960-talet heter 1-methyl-4-phenyl- 1,2,3 ,6-tetrahydropyridine (MPTP). Det används numera som modellsubstans för att framkalla Parkinsons sjukdom på djur.
Orsaken är den specifika verkan på substantia nigra och det faktum att drogen orsakar en hämning av komplex I i mitokondrierna, dvs samma defekt som finns hos människor som har Parkinsons sjukdom.
Ungefär samtidigt upptäckte canadensiska forskare att substantia nigra hos parkinsonpatienter var närmast helt tömt på reducerat glutation (GSH), som är en viktig komponent i skyddet mot gifter och fria radikaler.
Upptäckterna har gett parkinsonforskningen nya ledtrådar. Man har länge misstänkt att miljöfaktorer har en stor roll i utvecklandet av sjukdomen. Nu kunde man börja söka efter kemikalier, undersöka fria radikalers inblandning samt upplagring av metaller i substantia nigra. Terapeutiskt tittade man på om antioxidanter påverkade sjukdomen.
Kemikalier
Man vet att läkemedel och en rad kemiska ämnen kan orsaka Parkinsons sjukdom. Frågan är då om inte alla fall av sjukdomen egentligen orsakas av kemikalier. Men vilka? Det ligger nära till hands att söka sådana som funnits väl spridda alltsedan industrialismens genombrott på 1800-talet.
Flera undersökningar visar att Parkinsons sjukdom och multipel scleros (MS) har samma geografiska utbredning i USA. Det gör att man kan misstänka en miljöfaktor associerad med platsen.
Aquilonius och Hartvig har tittat på utskrivning av L-dopa i Sverige för att följa utbredningen av Parkinsons sjukdom. Gävleborgs län hade en oproportionerligt hög andel, speciellt norra delen av länet (Hudiksvall och inland med massaindustri och sågverk). I länet finns flera stålverk och nedfallet av metaller som järn, mangan, krom och vanadin är högt.
Det finns också egendomliga variationer i sjukdomens spridningsmönster. I USA har vita ca tre gånger högre frekvens av Parkinsons sjukdom än färgade av afrikanskt ursprung. I Sydafrika har vita nära 50 gånger högre frekvens än färgade. Man kan också notera att sjukdomen är vanligare på Island, Färöarna och Grönland jämfört med Danmark och Sverige.
Närhet till fabriker
Kinesiska studier visade ett samband mellan Parkinsons sjukdom och närheten till fabriker med gummitillverkning, tillverkning av jordbruksgifter samt tryckerier och närhet till stenbrott.
En ambitiös undersökning publicerad av Chaturvedi et al, 1995 jämförde en rad exponeringsfaktorer. 87 Parkinsonpatienter identifierades bland 10 263 äldre canadensare och jämfördes med en kontrollgrupp om 2 070 personer. Metaller eller amalgam beaktades inte.
Resultatet blev signifikant ökad risk om man varit exponerad för plaster (flytande resiner), epoxy, lim, färg och petroleum produkter (bränslen, bensin, fotogen).
En tysk studie har än mer knutit giftexponeringar till uppkomsten av Parkinsons sjukdom. En patientgrupp om 380 personer med två kontrollgrupper jämfördes. Man fann ett samband med pesticidanvändning, speciellt organiska klorföreningar och alkylfosfater samt träimpregneringsmedel.
Subjektiva uppskattningar av de tillfrågade tydde på större andel kontakt med tungmetaller, lösningsmedel, avgaser och kolmonoxid hos de sjuka jämfört med kontrollgrupperna.
De som var sjuka hade fler amalgamfyllda tänder när sjukdomen bröt ut jämfört med kontrollerna. Mindre tydligt var detta samband om man relaterade till antalet kvarvarande tänder. Det kan förklaras av att kontrollerna fått flera tänder utdragna sedan de insjuknat (Seidler et al, 1996).
Fria radikaler
Flera av de ämnen som man tror kan orsaka Parkinsons sjukdom är kända för att bilda fria radikaler eller direkt strypa cellandningen. Metaboliter av många kemiska ämnen, inklusive flera lösningsmedel, är kända för att binda till glutation (GSH) vilket belastar GSH-nivåerna i cellerna.
GSH (glutation) i celler utgör en buffert mot bildning av fria radikaler och måste ständigt förnyas genom mycket energikrävande processer. I mitokondrierna finns ca 10 procent av glutationet, som skydd för det energibildande systemet.
En störning på något ställe i detta system kan göra att cellen kommer in i en “ond cirkel” där produktion av fria radikaler ökar, vilket ytterligare stör energiproduktionen. Då minskar cellens möjligheter att uppehålla GSH-nivåerna.
Samtidigt frigörs järn och kvicksilver som finns i pigmentet melanin. Därmed får man än mer ökad produktion av fria radikaler.
Jordbruksgifter
Genomgående har man (i västvärlden; tvärtom i Kina) sett att bostäder på landsbygden och användning av eget brunnsvatten varit associerat med ökad risk för Parkinsons sjukdom. Jordbruksgifter misstänks.
I tre närliggande kibbutzer i Negevområdet i södra Israel uppträdde 13 fall av sjukdomen i en population om 592 personer. Pesticidanvändning skiljde sig inte från andra områden. Den troliga orsaken var en ny dricksvattentäkt intill en ravin som tidigare använts som soptipp.
I jordbruket i området användes Maneb, ett manganinnehållande organofosfat och Paraquat. (Goldsmith et al, 1990). Det är fullt möjligt att man dumpat rester i ravinen.
Lösningsmedel kan störa på mer ospecifikt sätt genom att lösa sig i cellmembraner och påverka jonbalansen, bl a av kalcium, vilket i sin tur kan utlösa produktion av fria radikaler.
Vitamin C har en skyddande effekt. Man har visat att effekterna av MPTP blir värre om djuren har brist på vitamin C och/eller selen. Likaså skyddar sulfhydrylinnehållande ämnen.
Andra ledtrådar från MPTP-studierna visar att kalciumbalansen kan vara störd och att kväveoxid förmedlar en del av skadeeffekterna. Även glutamat kan vara inblandat.
Antioxidanter
Det finns anledning att titta närmare på antioxidanter som skydd för Parkinsons sjukdom. En del studier har gjorts.
En pilotstudie med höga doser vitaminer (3200 lE (ungefär lika många milligram) E och 3000 mg C per dag) gav mycket positiva resultat. Behandlingen förhindrade inte att sjukdomen fortskred, men fördröjde tidpunkten för behandling med L-dopa med 2,5 år.
De som ätit C- och E-vitaminer före kontakten med neurologen verkade ha den långsammaste sjukdomsutvecklingen.
Det vore intressant att följa sjukdomsförloppet om man tillför vitaminer och spårämnen (t ex selen) som ingår i oxidations-skyddet. Än mer intressant skulle det vara om man dessutom tog bort kvicksilverkällor och andra miljögifter.
Ett anmärkningsvärt fynd i flertalet epidemiologiska studier är att rökare har mindre benägenhet att få Parkinsons sjukdom och även Alzheimers demens än icke-rökare.
Fyndet går inte att bortförklara med att rökare dör av annat eller av någon statistisk faktor. Om det är nikotin eller någon annan komponent som är ansvarig är ännu okänt. Exponering för tobaksrök skyddar även djur mot symtom vid exponering för MPTP
Kvicksilver orsak?
Tremor (darrningar) är klassiskt symtom vid påverkan av kvicksilver. I en del fall uppträder olika förlamningssymtom. Likheten i symtom mellan kvicksilverförgiftning och Parkinsons sjukdom har medfört att forskare tittat på kvicksilver som möjlig orsak till sjukdomen.
En epidemiologisk studie från Singapore tog hänsyn till amalgam. Halten av kvicksilver i blod och urin, men inte i hår, var signifikant högre hos den sjuka gruppen. Kvicksilver i urin återspeglar huvudsakligen oorganisk kvicksilverexponering, dvs amalgam. Hårvärden motsvarar nästan helt intaget av organiskt kvicksilver (från fisk).
16 procent av de sjuka och 15 procent av kontrollerna hade någon slags yrkesexponering. För resten av fallen återstår amalgam eller okända källor.
Även i Michigan i USA har man tittat på kopplingen mellan Parkinsons sjukdom och metaller. Man skilde varken ut amalgam eller andra speciella metaller. Dödligheten i Parkinsons sjukdom var 20 gånger högre i områden med kemiska industrier, koppar-, järn- och pappers-industrier jämfört med områden som saknade sådana.
Tandläkare som fått livränta på grund av sjukdom har kontrollerats (opublicerat material). Normal eller låg andel gällde för flertalet sjukdomar jämfört med normalbefolkningen. Dock var Parkinsons sjukdom liksom MS överrepresenterad hos dessa tandläkare. Parkinson var 2 till 4 gånger högre och MS 10 till 20 gånger högre jämfört med normalbefolkningen.
Referenser:
Benshlomo, Y, Whitehead, AS, Smith, GD: Parkinson’s, Alzheimer’s, and motor neurone disease – Clinical and pathological overlap may suggest common genetic and environmental factors. British Medical Journal; 312 (7033) p724 Mar 23 1996
Chaturvedi, S, Ostbye, T, Stoessl, AJ, Merskey, H, Hachinski,V: Environmental exposures in elderly Canadians with Parkinson’s disease. Canadian Journal of Neurological Sciences; 22 (3) 232-234 aug 1995
Finkelstein, Y, Vardi, J, Kesten, MM & Hod, I: The enigma of parkinsonism in chronic borderline mercury intoxication, resolved by challenge with penicillamine Neurotoxicol 17 1996 291-296
Goldsmith, JR et al: Clustering of Parkinson’s disease points to environmental etiology. Arch Env Hlth 45 1990 88
Jenner, P, Dexter, DT, Sian, J, Schapira,AHV, Marsden, CD: Oxidative Stress as a Cause of Nigral Cell Death in Parkinson’s Disease and Incidental Lewy Body Disease. Annals of Neurology; 32 p S82-S87 1992
Jenner, P: Altered Mitochondrial Function, Iron Metabolism and Glutathione Levels in Parkinson’s Disease. Acta Neurologica Scandinavica; 87 p 6-13 1993
Mizuno,Y et al: Deficiencies in complex I subunits of the respiratory chain in Parkinson’s disease. Biochem Biophys Res Comm 163 1989 1450
Montastruc, JL, LIau, ME, Rascol, 0, Senard, JM: Druginduced parkinsonism: A review. Fundamental & Clinical Pharmacology; 8 (4) p 293-306 1994
Morens, DM, Grandinetti, A, Reed, D, White, LR: Smoking-Associated Protection from Alzheimers and Parkinsons Disease. Lancet; 343 (8893) p 356-357 Feb 5 1994
Ngim, C-H & Devathasan, G: Epidemiologic study on the association between body burden mercury level and idiopathic Parkinson’s disease Neuroepidemiol 8 1989 128-141
Perry, TL et al: Alphatocopherol and betacarotene do not protect marmosets against the dopaminergic neurotoxicity of N-methyl-4-phenyl- 1 ,2,3,6-tetrahydropyridine. J Neurol Sci 8l 1987 321
Rybicki, BA et al: Parkinson’s disease mortality and the industrial use of heavy metals in Michigan. Movement Disord 8 1993 87-92
Schulz, JB, Henshaw, DR, Matthews, RT, Beal, MF: Coenzyme Q(l0) and nicotinamide and a free radical spin trap protect against MPTP neurotoxicity. Experimental Neurology; 132 (2) p 279-283 Apr 1995
Seidler, A, Hellenbrand, W, Robra, BP, Vieregge, P, Nischan, P, Joerg, J, Oertel, WIT, Ulm, G, Schneider, E: Possible environmental, occupational, and other etiologic factors for Parkinson’s disease: A casecontrol study in Germany. Neurology; 46(5) p 1275-1284 May 1996 (BH37)
Simonian, NA, Coyle, JT: Oxidative stress in neurodegenerative diseases. Annual Review of Pharmacology and Toxicology; 36 p 83-106 1996
Vizuete, ML, Steffen, V, Machado, A, Cano, J: 1-Methyl-4-Phenylpyridinium Has Greater Neurotoxic Effect After Selenium Deficiency Than After Vitamin E Deficiency in Rat Stratium. European Journal of Pharmacology -Environmental Toxicology and Pharmacology Section; 270 (2-3) p 183-l87Apr 4 1994
Wagner, GC et al: Ascorbic acid reduces the dopamine depletion induced by MPTP. Neuropharmacol 24 1985 1261
Wang,WZ, Fang, XH, Cheng, XM, Jiang, DH, Lin, ZJA: Case-Control Study on the Environmental Risk Factors of Parkinson’s Disease in Tianjin, China. Neuroepidemiology; 12 (4) p 209-218 Jul-aug 1993
Björklund, G: Parkinsons sykdom, kvikksolv og andre tungmetaller. Tidsskr Nor Laegeforen, 1995 Feb 28; 115(6):757.
Zhang, ZX, Roman, GC: Worldwide Occurrence of Parkinson’s Disease – An Updated Review. Neuroepidemiology; 12 (4) p195-208 Jul-aug 1993
