- Forskning
- Hälsa
Bakterier kan bli angripna av virus, men de ger inte upp utan kamp. Forskare vid Umeå universitet har nu visat att speciella gener i bakterier kan blockera virusets förmåga att föröka sig och sprida infektion. Dessvärre kan samma försvarsmekanism också bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens.
Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanligt förekommande bakterie som inte behöver vara farlig, men vid lunginflammation eller septisk chock kan den dock vara dödlig.
Vissa av dessa bakterier har blivit multiresistenta mot antibiotika. Detta gör dem till ett stort hot mot folkhälsan. I vissa länder är en fjärdedel av de gula stafylokockerna multiresistenta. I Sverige är andelen, än så länge, cirka en procent.
Forskare vid Umeå universitet har, i en studie, undersökt bakterien för att bättre förstå mekanismerna bakom resistensen.
Bakterierna är själva sårbara för en typ av virus som heter bakteriofager, även kallade fager. Bakterier och bakteriofager har under tidens förlopp genomgått en kapprustning, där bakteriofager infekterar bakterier vilka sedan utvecklar nya försvar för att motstå attackerna.
– En möjlighet att bekämpa antibiotikaresistens kan vara att man använder virus för att slå ihjäl bakterier, men vilka system bakterier använder för att försvara sig mot virus har varit okänt. Att förstå det systemet öppnar upp för forskning om hur vi kan bryta ner försvaret så att allvarliga infektionssjukdomar kan behandlas också i framtiden, säger Ignacio Mir-Sanchis, forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
En stor mängd av bakteriernas försvar finns i en del av deras arvsmassa som enkelt kan överföras bakterier sinsemellan. Denna del, som man kallar mobilomet, kan ge bakterierna nya egenskaper.
Harmlösa bakterier kan därigenom bli farliga eftersom mobilomet ofta innehåller gener för att producera toxiner, det vill säga giftiga ämnen, men även skapa antibiotikaresistens.
Med hjälp av kryoelektronmikroskop har forskargruppen identifierat specifika gener i Staphylococcus aureus mobilom som ger immunitet mot bakteriofager. Dessa gener stör bakteriofagernas förmåga att spridas och gör det svårare för dem att föröka sig. Därmed blockeras bakteriofagens förmåga att infektera fler bakterier.
– Upptäckten av den här processen kan bli en dörröppnare för att förstå flera aspekter av hur bakterier orsakar sjukdomar. Vi förstår nu bättre hur resistenta bakterier försvarar sig mot virus. Eftersom dessa uppsättningar av gener också kodar för toxiner och antibiotikaresistensgener, kan det visa sig att detta är en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens, berättar Ignacio Mir-Sanchis.
Till artikeln på Medicinsk Access
