- Hälsa
- Politik
En ny avhandling visar att de barn och unga som placerats i familjehem, stödboende eller HVB-hem har sämre tandhälsa och får mindre tandvård än andra i denna åldersgrupp.
Drygt 26 000 barn och ungdomar placeras varje år i så kallad samhällsvård. Det är välkänt att de har mer hälsoproblem än andra barn. Antalet självmord är också fler, vilket är mycket oroväckande och ytterst beklagansvärt.
Tita Kirkinen är doktorand vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och hon arbetar även som specialisttandläkare i barn- och ungdomstandvård på Folktandvården Värmland. När Tita Kirkinen påbörjade sina doktorandstudier fanns det enbart lokala kartläggningar av barnens tandhälsa. Hon kände då att hon ville ta ett större grepp på frågan.
Gruppen av barn i samhällsvård är väldigt sårbar, dessutom flyttar de ofta vilket gör att regionerna ofta inte har kännedom var de bor och därmed kallas de inte till tandvården. I undersökningen som gjorts fanns till exempel ett barn som under sammanlagt ett års placeringstid hade tolv olika adresser.
I sin avhandling har Tita Kirkinen bland annat undersökt hur tandhälsan respektive tillgången till tandvård ser ut för placerade barn. Drygt 59 000 barn som placerats under åren 2010–2018 jämfördes med en fem gånger så stor kontrollgrupp i en av hennes delstudier.
I undersökningen finns även närmare studier på tandhälsan hos unga vuxna som någon gång varit placerade under sin barndom. Tita Kirkinen har utfört en systematisk översikt av vilka olika organisationsmodeller som finns för att säkerställa att den här gruppen får hälso- och sjukvård samt tandvård. En av slutsatserna som framgick är att placerade barn har sämre tandhälsa och får mindre tandvård än andra barn. De har fler utdragna tänder, fler akutbesök och mer karies, säger hon.
Tyvärr är detta inte nog, då problemen ofta fortsätter i vuxen ålder. De unga vuxna som ingick i studien hade också sämre tandhälsa och fler utdragna tänder än kontrollgruppen. Det fanns nästan inga skillnader mellan de som varit placerade större delen av sin barndom jämfört med de som varit placerade kortare tid. Detta är anmärkningsvärt eftersom samhället har haft ansvar för deras hälsa.
År 2017 skedde en ändring i lagstiftningen så att alla placerade barn skall bli erbjudna en hälsoundersökning, inklusive en tandundersökning. Enligt rutinen skall socialtjänsten meddela regionerna om placeringen, som i sin tur skall erbjuda barnen undersökningarna.
Enligt avhandlingen behövs bättre fungerande rutiner vilka gör det möjligt att säkerställa att placerade barn får tandvård på samma premisser som andra barn. Studierna visar också att det saknas tillräckliga kunskaper kring vilken organisatorisk modell som kan möjliggöra just detta.
– Just nu når vi inte upp till kraven i lagen om FN:s barnkonvention. Placerade barn får inte samma möjlighet till hälsa som andra barn. Vi behöver en bättre samverkan mellan socialtjänst, sjukvård och tandvård, och helst en dedikerad socialsekreterare som är spindeln i nätet för det enskilda barnet, säger Tita Kirkinen.
Länk till mer information om doktorsavhandlingen (Malmö Universitet)
