- Forskning
- Hälsa
Amalgam är på reträtt i världen, men enorma mängder oorganiskt kvicksilver har släpps ut under flera hundra år. I stort sett allt kvicksilver som använts har förr eller senare hamnat i naturen och i livsmedel, speciellt fisk, som metylkvicksilver. I flertalet länder finns riktlinjer för vilka exponeringsnivåer som kan anses acceptabla. Sådana riktlinjer är oftast kompromisser mellan skydd för fiskerinäring och industrier och befolkningens hälsa, där hälsan oftast drar det kortaste strået.
Alltfler studier visar emellertid att metylkvicksilver, som efterhand bildas när oorganiskt kvicksilver släpps ut, är extremt giftigt även vid mycket låga koncentrationer. Även koncentrationer som inte direkt dödar celler har avsevärda effekter på viktiga processer i cellerna.
I en ny studie från Brazilien, där man har stora problem med kvicksilver från guldutvinningen, har forskarna undersökt effekterna på gliaceller. Sådana celler har viktiga funktioner i centrala nervsystemet som att omge nervcellerna och hålla dem på plats, att bilda myelin, att förse nervcellerna med näring och inaktivera skadliga ämnen som glutamat och ta bort bakterier och död vävnad. Det finns cirka 1000 gånger fler gliaceller än nervceller i hjärnan och vid hjärntumörer är det vanligast att det är gliaceller som blivit maligna. Till skillnad från nervceller kan gliaceller dela sig och det denna process som är mest känslig för att skadas och orsaka cancer.
Effekter av metylkvicksilver har mest undersökts på nervceller och det finns mindre gjort om effekter på gliaceller, trots att nivåerna av metallen är betydligt högre i gliaceller än i nervceller. I denna studie av odlade gliaceller fann forskarna att låga koncentrationer av metylkvicksilver, 3 mikromolar under 24 timmar, som inte dödade cellerna, vilket nivåer om 5-10 mikromolar gjorde, orsakade DNA-fragmentering, minskad reparation av DNA, skador på cellkärnorna och minskad celldelning.
Hos de exponerade cellerna där odlingslösningen efter 24 timmar byttes mot lösning utan kvicksilver, fortsatte skadorna att utvecklas med celldöd och ökad tid för cellerna att fördubblas i antal. Halten metylkvicksilver om 3 mikromolar motsvarar ungefär 0,75 mikrogram/gram vävnad. Äldre personer som åt fisk, inklusive tonfisk, 2-3 gånger/vecka, hade kvicksilverhalter om 0,25-0,87 mikrogram/gram i hjärnan, varav en okänt stor del kommer från amalgam. Obducerade personer med 4-12 amalgamfyllningar hade cirka 0,1 mikrogram/g kvicksilver i hjärnbark och hypofys och de med över 12 fyllningar upp till 05 mikrogram/gram, väl inom de nivåer som orsakade skador på gliacellerna. Oorganiskt kvicksilver från amalgam är inte mindre giftigt än kvicksilver från fisk.
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0162822
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15287394.2016.1182003
http://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2484683
http://journals.lww.com/amjforensicmedicine/Abstract/2006/03000/Dental_Amalgam_and_Mercury_Levels_in_Autopsy.7.aspx
