- Forskning
- Hälsa
- Politik
Alltfler forskare diskuterar tändernas betydelse för folkhälsan och risk för allvarlig sjukdom. Hjärtproblem, lunginflammation hos äldre, diabetes med mera har visat tydliga kopplingar till folks tandhälsa. Ofta manifesterar sig också symtom i munhålan innan besvär uppträder i andra delar av kroppen. Behovet av ett närmande mellan läkare och tandläkare för att tidigt upptäcka och behandla sjukdomar är stort, vilket en artikel i Tandläkartidningen tar upp.
Tandhälsoförbundet har länge drivit frågan om att tänderna är en del av kroppen och att framför allt immunologiska sjukdomar kan ha sitt ursprung i munhålan. Alltfler forskningsrapporter ger nu sitt stöd till detta, vilket är mycket positivt. Till och med tjänstemännen vid Socialstyrelsen tog upp denna tråd vid ett möte i december månad. Se mer här. Nu börjar alltså Tandhälsoförbundets enträgna arbete att bära frukt.
Nu behövs krafttag inom myndigheter och bland politiker för att skapa ett effektivt samarbete mellan sjukvården och tandläkarna. Ett viktigt steg är att öka kompetensen inom läkarutbildningen gällande tandhälsans betydelse för utveckling av andra sjukdomar och vilken hjälp en patient kan få genom kontakt med båda dessa kategorier. Detsamma gäller tandläkarutbildningen där kunskaper behöver ges om vilka symtom i munhålan systemiska sjukdomar kan ge upphov till.
Artikeln i Tandläkartidningen är en av två med samma tema, det vill säga att tänderna är en del av kroppen. Tidigare under året fanns temanummer i Läkartidningen som handlade tänderna och deras betydelse för uppkomst av sjukdomar. Det är positivt, men vi vill se snabb handling också så att färre personer tvingas lida i onödan.
Budskapet är att ett närmande mellan vårdcentraler och tandläkarkliniker behövs. Om patienten kommer till tandläkaren med svullna läppar, ansiktsförlamning, besvär med brännande känsla i tungan, blåsor eller rodnader i munhålans slemhinna med mera så bör tandläkare ställa frågor till patienten om besvär i andra delar av kroppen. Förekommer exempelvis diarré, magsmärtor, trötthet med mera så finns anledning för läkare och tandläkare att tillsammans med patienten diskutera möjliga orsaker med utgångspunkt från munhålan och tänderna.
Om läkaren finner sjukdomsaktiviteter bör remittering till tandläkare ske för att eventuella orala besvär ska kunna upptäckas. Enligt artikelförfattarna är det bra om det medicinska teamet samarbetar med tandläkaren för att hitta eventuella orsaker i munhålan. Det kan handla om känslighet mot dentala material, födoämnesallergier eller bakterier av olika slag. Även bristsymtom, som exempelvis järnbrist och kanske kombinerat med vitamin B12 och folsyrabrist. kan ge symtom i munhålan.
Vid sådana brister föreslås noggrann kontroll med laboratorietester där även homocystein tas upp som viktig markör.. Upptäcks problem kan åtgärder snabbt sättas in. Långvariga bristsymtom kan åstadkomma permanenta skador och kroniska sjukdomar.
Även detta har Tandhälsoförbundet under flera decennier tagit upp. Nu tycks äntligen en vändning i den medicinska och odontologiska debatten vara på gång, vilket kommer att gynna patienterna. Många medlemmar har mått dåligt och mår fortfarande dåligt på grund av att tandläkare och läkare inte lyssnar på sina patienter. Särskilt gäller det om patienten misstänker dentala material, rotfyllda tänder, inflammationer inuti käkbenet etc. Kompetensutveckling behövs nu.
