- Dentala material
- Hälsa
Det handlar om Bisphenol A som ofta tillsätts i plaster och som kan orsaka störningar både i immun- och hormonsystemet. I ett pressmeddelande skriver Livsmedelsverket att olika former av bisphenol A nu förbjuds i livsmedelsförpackningar, nappar med mera. Anledningen är reglering i EU. Konstigt nog nämns inte förekomsten av Bisphenol A i tandfyllningar, trots att ämnet uppmätts i urin och saliv efter att kompositer satts in.
EU:s expertorgan Efsa har bedömt att bisphenol A (BPA) främst påverkar immunsystemet, vilket kan orsaka allergisk lunginflammation och autoimmuna sjukdomar som MS, psoriasis och ledgångsreumatism. På hemsidan har vi tidigare skrivit om BPA och dess påverkan på hormonsystemet. Redan 2014 gav EU ut en expertrapport om risker med BPA i tandlagningsmaterial.
Mängderna BPA folk får i sig behöver alltså reduceras för att minska riskerna för sjukdom och det gäller alla åldersgrupper. Nu genomför därför Livsmedelsverket de bestämmelser som EU-kommissionen redan beslutat om och det gäller att inget BPA får finnas i förpackningsmaterial som kommer i kontakt med livsmedel. Att BPA även finns i tandfyllningsmaterial nämner inte Livsmedelsverket. Inte heller Socialstyrelsen har tagit upp denna fråga.
I livsmedelsförpackningar används BPA till exempel i konservburkar, vissa behållare för mikrovågsvärmning och förvaringskärl samt hårda sportflaskor i plast. Lacken inuti konservburkar anses stå för en stor del av det bisfenol A vi får i oss från mat.
Varken svenska myndigheter eller företrädare för svenska tandläkare har tagit upp frågan om BPA i tandlagningsmaterial. Däremot finns en rapport från ADA (American Dental Association) som handlar om att tandläkarna bör vara försiktiga med dentala material som innehåller BPA. Av rapporten framgår att små mängder BPA uppmätts i urin och saliv efter behandling med framför allt resinbaserade dentala material.
Det kan vara svårt att veta vilka material som innehåller eller bildar BPA. ADA nämner i sin rapport Bis-GMA, Bis-DMA, Bis-EMA och EBDMA och det är alltså dessa namn man ska titta efter i innehållsförteckningen. Kompositer utan dessa material bör alltså väljas. Tandläkaren ska ha datainformationsblad för alla dentala material som används. Om du inte får fatt i dem går det att söka via Dentala material i Norden där flertalet vanligt förekommande material finns inklusive länkar till vad de innehåller.
ADA skriver att rester av monomeren BPA kan finnas i vissa plaster och att de kan läcka ut vid applicering och en tid därefter. Att härda fyllningen ordentligt även efter slipning minskar riskerna betydligt. Tandläkaren bör också uppmana patienterna att skölja munnen ordentligt efter lagningen. Enligt ADA:s rapport tycks det främst vara i ytskiktet läckaget sker då polymerisering försvåras när syre finns närvarande. BPA finns också i det lim som används för att sätta fast tandställningar av metall.
Problemen med BPA har alltså uppmärksammats under lång tid och att ta bort dem helt från tandlagningsmaterial borde prioriteras. Särskilt gäller det material som sätts in på barn. Exempelvis kan fissurförseglingsmaterial, som används för att täppa till gropar i barns tänder, innehålla BPA och eftersom flera tänder behandlas samtidigt kan halterna bli förhöjda både i urin och saliv. Socialstyrelsen borde åtminstone upplysa tandläkare om riskerna och ge rekommendationer särskilt gällande barntandvården.
Här kan man söka efter dentala materials innehållsförteckning
Se tidigare artikel på hemsidan om BPA och risker för fostret
