- Hälsa
- Politik
Personal inom vård, skola och socialtjänst kommer inte att behöva anmäla individer som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd. Det är förslagen i utredningen om stärkt återvändarverksamhet som nyligen presenterades.
Frågan om anmälningsplikt för offentliganställda har varit omdiskuterad alltsedan förslaget presenterades i Tidöavtalet. Hösten 2023 fick utredaren Anita Linder i tilläggsuppdrag, till den redan pågående utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten, att utreda frågan vidare.
Protesterna från anställda inom bland annat sjukvården och skolan har varit höga. Personalen har uttryckt oro för att bli tvungna att anmäla papperslösa individer som söker sjukvård, eller barn som går i skolan. Likaså från tandvården har röster höjts. Man anser att förslaget, om det blev verklighet, skulle drabba redan svaga och utsatta individer.
Då utredningens förslag presenterades vid en pressträff nyligen står det dock klart att myndigheter inom hälso- och sjukvården och tandvården, skolan och socialtjänsten inte skall omfattas av anmälningsplikten.
Utredningen menar att ett krav på anmälningsplikt skulle innebära en risk för att enskilda inte söker vård som de har rätt till, eller att de söker vård för sent. Man ser dessutom en risk för att förtroendet för vården skadas och att nödvändig provtagning och dylikt inte kan ske.
Ett eventuellt krav på att anmäla papperslösa elever i skolan skulle enligt utredningen innebära en risk för att barn och unga inte får eller vågar utnyttja rätten till skolgång. Vidare ser man en risk för att Sverige inte lever upp till barnkonventionen.
När det gäller socialtjänsten, skulle en anmälningsplikt öka risken för att enskilda avstår från att söka stöd och hjälp i akuta situationer. Utredningen varnar även för en risk att förtroendet för socialtjänsten skadas.
Det finns dock sex myndigheter som föreslås omfattas av anmälningsplikten. Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Anmälningsplikten gäller då endast om man kan anta att en person saknar rätt att vistas i Sverige och det skall vara grundat i en konkret omständighet. Uppgifterna lämnas i sådana fall till Polismyndigheten.
Anmälningsplikten utgår också från att myndigheten har tillgång till relevanta uppgifter om individen, till exempel namn och kontaktuppgifter eller var personen arbetar. Myndigheten måste även själv kunna identifiera att man har tillgång till uppgifterna.
Skyldigheten att lämna ut uppgifter får ej heller riskera att leda till orimliga effekter för enskilda eller strida mot ömmande värden, framhålls i utredningen.
Utredningen föreslår inte heller några särskilda sanktioner för om man bryter mot anmälningsplikten utöver de disciplinära åtgärder som redan finns inom lagen om offentlig anställning och reglerna om tjänstefel i brottsbalken. Förslagen i utredningen skall nu skickas på remiss.
