Kvicksilver är sedan 1960-talet känt för att störa hormonbildningen i sköldkörteln. Likaså är det enligt studier under senare år känt att jodberikning av salt i områden där detta inte tidigare funnits, orsakar autoimmun sköldkörtelsjukdom hos en del av populationerna. Tillförsel av extra selen motverkar autoimmuniteten.
Även små ökningar i jodintaget ökar autoimmunitet och anpassning till högre intag har sannolikt en lång tillvänjningstid. Vid kortvarig ökning stänger sköldkörteln ner upptaget av jod men efterhand minskar denna respons och alltmer jod byggs in i tyroglobulin, något som ökar risken för autoimmunitet.
Det har inte varit känt i vilken grad ökat jodintag och kvicksilverexponering från olika källor, amalgam och/eller fisk, samverkar vid påverkan av sköldkörtelfunktionen, då tidigare ändrat jodintag och kvicksilverexponering endast undersökts var för sig.
I en studie från Spanien undersöktes kvicksilverhalten i navelsträngsblod hos 1407 gravida kvinnor vid födseln och TSH, T3 och T4 i serum under graviditeten. Adekvat intag av jod är viktigt för fosterutvecklingen och neuropsykiatrisk utveckling efter födseln. Ett stort antal miljögifter kan påverka sköldkörteln men de flesta studier har gjorts på vuxna personer och i djurförsök. Deltagarna utfrågades om levnadsomständigheter, föda och extra jodintag och vitaminer/mineraler innehållande jod. Gravida kvinnor uppmanas att tillse att de får i sig tillräckligt med jod.
Jodhalten i urinen mättes vid slutet av tredje månadens graviditet. Normalnivå enligt WHO ligger mellan 150 och 249 mikrogram/l. Nivån hos de gravida varierade i de olika områdena och var lägst hos den tredjedel som kom från Sabadell-området (90 mikrogram/l) och högst hos personer från Gipuzkoa-distriket med 168 mikrogram/l. Valencia låg på medeltal för alla deltagare med 130 mikrogram/l.
Kvicksilverhalten var i medeltag 7,7 mikrogram/l i hela gruppen och TSH, T4 och T3 låg inom normalvariationer. Kvicksilvernivån är betydligt högre än i flertalet andra Europeiska länder. Resultaten visade ett svagt statistiskt negativt samband mellan kvicksilvernivån, intag av jod och T3. När emellertid gruppen som intog extra jodtillskott utvärderades för sig och jämfördes med kvicksilvervärdena fanns ett statistiskt signifikant samband. Ju högre kvicksilverhalt desto lägre nivå av T3 vid ett jodintag av 100 och 200 mikrogram/dag. Jodintaget via födan påverkade inte resultatet. WHO rekommenderar att gravida och ammande kvinnor skall få i sig 250, men inte över 500 mikrogram jod/dag.
Forskarna anser att resultaten tyder på att det är viktigare att säkerställa en adekvat basnivå av jod under graviditeten än att äta extra tillskott och riskera sänkta T3-nivåer. Man noterar också att det är en brist i studien att man inte mätt selennivåer eftersom selen ingår i det enzym som bildar T3.
Selen motverkar autoimmun sköldkörtelsjukdom vid ökat jodintag, men det återstår att undersöka om effekten av kvicksilver på bildningen av T3 i ovanstående studie beror på att det T3-bildande enzymet delvis inaktiverats. Sköldkörteln innehåller även andra selenenzymer, tioredoxin reduktas och glutation peroxidas Om sköldkörteln normala metabolism är störd av kvicksilver kan den normala hanteringen av jod vara påverkad och inte tillräckligt vara tillgängligt för T3-bildning. Trots flera obesvarade frågor står det dock klart att extra jod vid kvicksilverexponering har samverkande negativa effekter.
