- Forskning
- Hälsa
- Miljö
- Politik
De så kallade evighetskemikalierna PFAS är hälsofarliga och förekommer överallt. De finns i det mesta som vi äter och kanske även i ekologisk mat. Detta beror på att man länge har använt avloppsslam som gödsel på åkrarna.
En ny rapport släpptes, i februari 2024, i vilken man redogjorde för hur ofta och mycket som de hälsovådliga evighetskemikalierna PFAS förekommer i konventionellt odlade frukter och grönsaker, som blivit besprutade med bekämpningsmedel.
Rapporten kommer från nätverket Pesticide Action Network (PAN) och är baserad på statistik från myndigheter i nätverkets alla medlemsländer mellan åren 2011–2021. I rapporten framkommer att PFAS från bekämpningsmedel i frukt och grönsaker nästan tredubblades mellan 2011 och 2021.
Det finns många hälsorisker med PFAS. År 2021 hittade man mest PFAS från bekämpningsmedel i jordgubbar, persikor, aprikoser, cikoria, gurka och paprika. Dricksvatten, fisk och ägg är de övriga av våra livsmedel som bidrar mest till PFAS-exponering, enligt Livsmedelsverket och Efsa.
Leverskador, sköldkörtelrubbningar, förhöjda halter av blodfetter och tarmsjukdomar är några av hälsoriskerna med PFAS. Dessutom misstänks PFAS-ämnena PFOS och PFOA vara cancerframkallande och de kan ha en negativ påverkan på reproduktionsförmågan. Det som spelar en avgörande roll för hälsan är vilka halter man har blivit exponerad för samt när i livet och under hur lång tid.
Man började använda PFAS i bekämpningsmedel för att medlen skulle bli mer effektiva under lång tid. I dagsläget är 37 olika PFAS-ämnen fortfarande godkända inom EU för användning i bekämpningsmedel. Dessa sprejas direkt på odlingsmarken för att skydda grödorna mot svampangrepp, ogräs och skadedjur. Medlen hamnar då oavsiktligt också i sjöar, vattendrag, jord och levande organismer.
Vill man minska risken att få i sig PFAS-ämnen från bekämpningsmedel, är det bäst att välja ekologiskt, eftersom det vid ekologisk odling och produktion är förbjudet med kemiska bekämpningsmedel. Ekologisk produktion av livsmedel leder dessutom till en rikare biologisk mångfald, högre livskvalitet för djuren och bättre villkor för bonden.
Ett stort problem i många länder som exempelvis Sverige och USA, är att man sprider avloppsslam som gödsel över odlingsmarker. Detta framför allt för att återföra fosfor, som är ett näringsämne, till marken. I dagsläget sprids dessvärre även en lång rad kända miljögifter genom detta slam.
Analyser visar att slammet innehåller en cocktail av kemikalier som utgör en fara för både miljön och vår hälsa. Som exempel kan nämnas PFAS, flamskyddsmedel, PCB, läkemedelsrester samt tungmetaller som kadmium. Dessa är kemikalier med egenskaper som kan skada våra ekosystem. De kan även leda till hormonstörningar och cancer.
Det finns indikationer på att PFAS stannar kvar längre än 20 år i marken som de har sprejats över och därmed gör maten giftig. Man kan därför inte vara helt säker på att alla ekologiska råvaror man köper, och äter, inte innehåller PFAS. Man behöver därför försäkra sig om att marken som de odlats på inte tidigare har använts för konventionell odling.
Det finns över 140 000 olika kemikalier registrerade bara i Europa. Det råder tyvärr en stor kunskapsbrist om dessa ämnen och deras eventuella kombinationseffekter på hälsa och miljö. Att gödsla med avloppsslam är därför ett orimligt stort risktagande, menar Naturskyddsföreningen.
Naturskyddsföreningen understryker att den kemikalielagstiftning som vi har idag ger ett mycket svagt skydd för miljö och hälsa vad gäller slamspridning. Alla farliga kemikalier som kommer till reningsverken omfattas inte helt av kemikalielagstiftningen. Tre sådana exempel är PFAS, nanopartiklar och hormonstörande ämnen.
