- Forskning
- Hälsa
Många saker påverkar utvecklingen av karies och framför allt handlar det om vilka bakterier vi har på tänderna och hur placket är utformat. Men det handlar också om munhålans surhet och salivens sammansättning. Den som har basisk saliv och har bra bakterier i munhålan har minskad risk att drabbas av karies.
Risken för karies är ärftlig i flerdubbel bemärkelse. Dels kan vissa gener öka risken för karies, men sambanden är svaga, vilket framgår av en nyligen publicerad reviewartikel. Betydelse har också moderns munflora, som överförs till det nyfödda barnet och framför allt påverkar matvanorna vilka bakterier som trivs i munhålan. Kosten har alltså störst betydelse.
Det som händer hos ett nyfött barn är att bakterier etableras i munhålan och deras funktion är att hjälpa till att bryta ner födan, till att börja med bröstmjölken.Successivt ökar antalet bakterier och det är viktigt att inte försöka utrota dem, eftersom de har viktiga funktioner. Bäst är om man får en bakterieflora i bra balans som främst är positiv för kroppen.
En femtedel av bakterierna fäster på tänderna och bildar biofilm, det vill säga ett samhälle med olika bakterier, svampar med mera som skyddar varandra. Biofilmen kan vara oskadlig för tänderna, men den kan också skada beroende på vilka bakterier som finns där och hur de är grupperade. (se bilder i forskningsartikeln)
Tandkräm med hydroxiapatit gör att bakterier klumpar ihop sig och inte så gärna fäster på tänderna. Hydroxiapatiten hjälper också till att remineralisera tänderna, vilket innebär att tandens emalj byggs upp igen. Sådan tandkräm är därför ett bra alternativ om man har mycket plackbildning.
I samband med puberteten ökar komplexiteten i biofilmen och hormoner kan utgöra stressfaktorer. Inflammatoriska bakterier kan då öka och bidra till att vävnader bryts ner. Senare kan dessa skadliga bakterier minska och i vuxen ålder är munhålans bakterieflora rätt stabil. Därför har tonåringar högre risk för karies än vuxna.
När man blir äldre sker också förändringar i munnens bakterieflora samtidigt som immunförsvaret försämras. Då kan annars harmlösa bakterier skapa åldersrelaterade problem och ökad risk för karies. I kombination med mediciner som minskar salivproduktionen kan detta få allvarliga konsekvenser för munhälsan.
Sockerhaltig föda påverkar i allra högsta grad sammansättningen på munhålans bakterieflora. Mycket socker bidrar till att det bildas en sur miljö och de syratoleranta bakterierna ökar i hela munhålan, men också i biofilmen på tändernas bakterieplack. Då ökar syraproduktionen och sänker pH (syran) i munhålan, vilket innebär att tänderna remineraliseras och karies uppstår.
Ett bra sätt att hålla koll på salivens surhet är att mäta den med pH-papper, som kan köpas hos olika hälsokostaffärer. Man ska alltid sträva efter att ha neurral eller basisk saliv. Då minskar risken för syraproducernade bakterier som orsakar karies.
Se mer forskningsartikel i den danska Tandläkartidningen (norska)
Till mer om kost och hälsa på hemsidan
