- Forskning
- Hälsa
Kvinnor som lider av svår PMS har förändringar i hjärnans funktion och struktur. Detta kan vara en förklaring till starka humörsvängningar, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Runt 60 000 kvinnor i Sverige besväras av premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). Kvinnorna kan uppleva svåra humörsymtom under perioden före menstruationen när nivåer av gulkroppshormon är höga.
I den aktuella avhandlingen vid Umeå universitet har kvinnor med PMDS bland annat undersökts med magnetresonans-tomografi (MRT). På det här sättet kunde forskarna följa aktiviteten i hjärnans olika delar.
– Resultaten tar oss närmare en biologisk förklaring till att kvinnor med svår PMS är mer benägna att reagera starkt känslomässigt under den premenstruella fasen. Det handlar om att vissa delar av hjärnan blir mer aktiva, uppger doktoranden Louise Stiernman som skrivit avhandlingen.
De nya studierna visar att kvinnor som lider av den svårare formen av PMS, har en ökad aktivitet i de delar av hjärnan som är viktiga för att värdera känslomässiga faktorer i omgivningen. Härifrån koordineras även lämpliga beteenden som svar.
En av studierna påvisar en ökad aktivitet i amygdala, som är en del av hjärnan vilken reagerar på stimuli med emotionell betydelse för en person. Amygdala bidrar därför till att skapa känslor.
– En förvånande upptäckt var att det gick att se att hjärnans funktion även skilde sig under den delen av menscykeln då försökspersonerna mådde bra, och att detta var kopplat till hur svår PMDS de hade. Dessutom såg vi att hjärnans struktur, det vill säga hjärnbarkens tjocklek, var mindre hos kvinnor med PMDS, vilket tyder på mer långvariga effekter på hjärnan, berättar Louise Stiernman.
Forskarna framlyfter att det inte går att säga vad som är orsak och verkan. Det är möjligt att medfödda skillnader i hjärnans struktur och funktion medför en sårbarhet för att uppleva svåra humörsymtom under vissa omständigheter.
En annan möjlighet kan vara att den återkommande upplevelsen av svåra premenstruella symtom, eller stress, med tiden påverkar hur hjärnan är sammansatt och fungerar.
– Det är viktigt att i framtiden utreda om dessa skillnader ökar risken för andra psykiska sjukdomar och om det går att behandla med läkemedel, påpekar Louise Stiernman.
