- Forskning
- Hälsa
Håret är rikt på svavelproteiner och samlar på sig kvicksilver, men frågan är varifrån det kommer. I stort sett alla artiklar om kvicksilver anser att kvicksilvret i håret är metylkvicksilver som kommer från födan, men är detta helt korrekt?
Det har hittills inte funnits metoder för att på något tillfredsställande sätt avgöra varifrån kvicksilvret i håret kommer, om det är organiskt eller ooganiskt och i vilka proportioner det kommer det från olika källor.
En uppenbar källa till kvicksilver i håret är extern kontaminering om man vistas i kvicksilverhaltig luft och den största gruppen att utsättas för denna form av exponering är tandvårdspersonal, men kan även orsakas av till exempel sönderslagna lågenergilampor. Vi känner till fall bland tandsköterskor som vid förhöjda halter i håret fått besked från yrkesmedicinen att de ätit för mycket fisk. Hårprover brukar tvättas före analys, men det är oklart hur effektivt detta är. Oftast används EDTA, men kvicksilvrets bindning till svavelgrupper är mycket starkare än till EDTA. Använder man starkare kelatorer än EDTA riskerar man att även kvicksilver som kommer inifrån löses ut.
I några nya studier har man detaljerat analyserat kvicksilver i enskilda hårstrån och dess fördelning utefter hårets längd, effekten av stark exponering för kvicksilverånga, fördelning mellan metyl- och oorganiskt kvicksilver normalt och vid urborrning av amalgam samt hur olika former av kvicksilver binder till hårets proteiner. Hår innehåller 5 % svavel och växer 9-15 mm/månad. Halten kvicksilver i håret kan vara upp till 250 gånger högre än i blodet.
Vid rörarbete exponerades 5 personer för höga nivåer kvicksilverånga, vilket tydligt återspeglas i håret som mättes 3 månader senare. Den högsta halten fanns i hårets yttre delar och det fanns en stark minskning till den del av håret som inte hade växt ut vid exponeringstillfället Kvicksilvret kunde inte tvättas bort. Andelen oorganiskt kvicksilver dominerade helt och i ett kontrollprov från en oexponerad person var andelen organiskt Hg cirka fem gånger högre än oorganiskt.
I en annan studie visar franska forskare att olika former av kvicksilver binder olika till hårets svavel, kol och kväve. Man undersökte bindningen vid exponering för metyl- och etylkvicksilver och oorganiskt kvicksilver. Etylkvicksilverexponeringen gjordes i provrör, liksom exponering för kvicksilversalt (HgCl2). Proven med metylkvicksilverexponering kom från indianer i Amazonas som åt fisk från kontaminerade floder. Hår med låg halt av Hg kom från personer i Frankrike med ingen annan exponering än från normalt intag av fisk. Två andra personer som tog bort amalgam mättes också. Den ena tog bort amalgam under drygt två år och fick upprepade hälsoförsämringar och den andra mättes ett år efter urborrning av en enda amalgamfyllning.
De olika bindningarna för metyl- och oorganiskt kvicksilver från amalgam framgår av en bild i artikelns abstract. Etylkvicksilver som man får i vacciner binder lite annorlunda då metylgruppen ersätts av en etylgrupp. Kvicksilver från amalgam binder till två svavel och en eller två kväveatomer. En liten del kvicksilver från amalgam metyleras av bakterier i munnen och återfinns i håret. Kvicksilverklorid i provrörsförsök bildar dels samma bindningar som Hg från amalgam, men även nanopartiklar av HgS, cinnober.
Personen med den långvariga amalgamsanering hade ungefär en fjärdedel av kvicksilverhalten i håret jämfört med halten hos proverna från Amazonas och personen som tog bort en fyllning en kortvarig mycket starkt ökad nivån i håravsnittet som bildades vid exponeringen.
Studierna bidrar till att klarlägga en del av skillnaderna mellan olika exponeringar och varifrån kvicksilvret kommer och belyser att det inte är så enkelt att hänföra kvicksilver i hår till att det härstammar från fiskätande. Transporten av kvicksilver från blod till hår beror också av nivån av svavelhaltiga ämnen, främst glutation, i blodet, en nivå som kan vara sänkt vid olika sjukdomar och som tydligt syns vid hårprover från barn med autism där halten Hg i håret är mycket låg, jämfört med friska barn med samma kvicksilverexponering.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0946672X16300499
http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acs.est.6b03468
