- Dentala material
- Hälsa
För den som är rädd eller orolig inför sin tandvårdsbehandling kan smärta upplevas starkare. Om man andas en blandning av lustgas och syrgas hos tandläkaren kan det kännas lugnare och det blir till exempel enklare att ta bedövning.
År 1844 besökte tandläkaren Horace Wells en underhållningsshow på amerikanska östkusten. Under showen inhalerade försökspersoner dikväveoxid, det vill säga lustgas. När lustgasens effekt hade avtagit satte sig en av deltagarna bredvid Horace Wells, som upptäckte att mannen blödde kraftigt från ett sår på knät. Mannen var förvånad att han inte alls hade känt av när skadan inträffade mitt under påverkan av lustgasen. Detta gav Wells en lysande idé.
Med stor förhoppning om att lustgas skulle möjliggöra smärtfria ingrepp och operationer började Horace Wells genomföra experiment. Han gjorde flera försök med lustgas på sina patienter, och han testade även gasen själv vid ett tillfälle när han låtit dra ut en värkande tand. Dessa försök var framgångsrika och i början av 1845 fick Wells möjligheten att demonstrera sin nya behandlingsteknik inför en grupp medicinskt kunniga.
Det blev dessvärre inte den succé som Horace Wells hade hoppats på. Försöksperson började, trots påverkan av lustgasen, att jämra sig mitt under pågående ingrepp. Han försäkrade senare att han inte hade känt någon smärta, men Wells demonstration blev ändå en flopp.
Hans experiment glömdes dock inte helt bort och runt 15 år efter Horace Wells tragiska död genom självmord 1848, började lustgas användas på många tandläkarmottagningar. Än idag används lustgas både inom tandvården och sjukvården, exempelvis vid förlossningar. Tandläkare i Sverige beräknas ha använt sig av lustgas i kombination med tandvårdsbehandlingar i omkring 55 år.
Lustgasen är en färglös gas som har lugnande effekter som kan lindra ångest och minska kväljningskänslor. Namnet syftar till att gasen ger lugnande, behagliga känslor. Patienten andas in läkemedlet genom en mask där kvävedioxid är blandat med syre.
Dikväveoxid är faktiskt inte smärtlindrande i sig och verkar egentligen inte heller bedövande. Den påverkar dock hjärnan så att man slappnar av och upplever dämpad oro, vilket brukar vara det största problemet hos personer med tandvårdsrädsla. Man kan även uppleva en indirekt effekt att inte känna eller inte påverkas av smärta. Besvär som kväljningar och liknande i samband med behandling kan minska eller försvinna helt.
Patienten är vaken under behandlingens gång. Lustgas kan ges med olika styrka av tandläkaren, beroende på patientens individuella behov. En del i behandlingen brukar vara att prova sig fram till hur hög koncentration av lustgas det behöver vara i luften som andas in. Metoden är kortverkande och en halvtimme efter att behandlingen är avslutad är man i stort sett fri från lustgasens påverkan.
Lustgas hos en legitimerad tandläkare är inte farligt eftersom det sker under kontrollerade förhållanden och i medicinska former då den är utblandad med rätt mängd syre. Däremot finns risker med upprepat privat lustgasbruk såsom neurologiska skador, psykiska symtom och benmärgssjukdomar. Det finns också risk för kroniska besvär.
Lustgas räknas till växthusgaserna. Ett kilo lustgas bidrar, enligt IPCC:s jämförelsemått för växthusgaser (GWP), under en 20-årsperiod lika mycket till växthuseffekten som 289 kilo koldioxid. Idag finns det speciella anläggningar för sjukhus att destruera lustgas. Lustgasen i utandningsluften samlas in och skickas därefter till en destruktionsapparat där den omvandlas till kvävgas och syrgas, innan den skickas ut i atmosfären.
