- Hälsa
- Politik
Socialstyrelsen har publicerat en rapport om hur tandvården skulle kunna bli mer effektiv och jämlik om staten tar ett större ansvar. Delvis beror den ojämlika tandvården på att vissa regioner har för få tandläkare jämfört med befolkningens behov och då räknar man in både folktandvård och privat vård. En statligt styrd tandvård skulle bättre kunna ta tillvara behoven över landet, enligt rapporten.
Från rot till krona - förslag på områden för statlig översyn i tandvårdssystemet är namnet på Socialstyrelsens och Vårdansvarskommitténs rapport med förslag om statligt styrd tandvård. Av rapporten framgår att munhälsan har under lång tid utvecklats positivt, vilket bland annat innebär att yngre kräver mindre tandvård medan äldre kräver mer. För 30 år sedan hade många äldre proteser, men nu har flertalet egna tänder kvar tills de avlider.
Den svenska åldrande befolkningen, som har betydligt bättre tandhälsa än tidigare, är ett av problemen att få tandvården att räcka till alla. Ersättningssystemet bygger på fri prissättning och referenspriser. Allt över referenspriset får patienten betala ur egen ficka. Det kan alltså bli onödigt dyrt hos tandläkaren beroende på vilken man går till. Dagens försäkringssystem gör att ett tandläkarbesök kostar betydligt mer än ett läkarbesök.
Av rapporten framgår, det Tandhälsoförbundet länge tjatat om; dålig tandhälsa ökar risken för många andra sjukdomar som hjärtproblem, diabetes och cancer. Detta bekymrar alltså även rapportförfattarna. Även den patientnära vården tas upp och behovet av tillräckligt med information för att patienten själv ska kunna fatta beslut. Även det senare har Tandhälsoförbundet länge efterlyst i kontakterna med Socialstyrelsen.
Rapporten föreslår ökad statlig styrning av tandvården, att etiska principer ska ligga till grund för prioriteringar och att dessa ska vila på vetenskaplig grund. Därmed berörs också tandvårdens stora brist på evidens, vilket gör att klinisk forskning behöver öka. Förutsättningarna för forskning och utbildning behöver stärkas liksom prevention och hälsofrämjande insatser. Allt detta håller Tandhälsoförbundet med om.
Om tandvården ska prioriteras efter etiska principer är Tandhälsoförbundet orolig att mångas vårdbehov inte längre kommer att tillgodoses. Våra medlemmars besvär nämns inte alltid i de nationella riktlinjerna för tandvården och då kanske detta prioriteras bort. Exempel är amalgam som inte alls nämns, inte heller nämns valet mellan zirkonia och titan vid implantatarbeten och vi saknar också tydliga direktiv för att ta bort infekterade rotfyllda tänder.
Etiska prioriteringar som slaviskt följer Socialstyrelsens riktlinjer för tandvård kan alltså slå fel. Patienterna behöver komma mer i fokus även när det gäller etiska principer, det är inte tandläkaren som ska avgöra vad som är etiskt riktigt. Vill en person ta bort sin ömmande rotfyllda tand istället för att göra en ny rotfyllning ska man förstås av etiska skäl tillgodose det, även om tandläkaren är av annan uppfattning. Samma resonemang gäller om man vill ta bort amalgam, titanimplantat eller något annat som man själv upplever skapar sjukdomskänsla. Låt patienten avgöra
