- Forskning
- Hälsa
Dålig tandhälsa innebär oftast inflammation i tandköttet och så småningom kan det leda till parodontit eller tandlossning. Bakteriemängden ökar om man har djupa tandköttsfickor och forskning visar allt tydligare kopplingar till andra sjukdomar som hjärtkärlproblem, cancer och till och med ökad dödlighet i covid-19.
I våras publicerade Läkartidningen en artikel om just munbakteriers påverkan på allmänhälsan. Tandhälsoförbundet har länge hävdat sådana kopplingar, vilket också tandläkare och läkare i början av 1900-talet gjorde. Bra är att forskning om detta fortsätter, men det viktiga är ändå att förebygga dålig tandhälsa och att tandläkare och läkare ser kopplingarna för att i tid kunna förebygga kroniska problem.
De kroniska besvären som diabetes, och andra sjukdomar kan orsakas av eller orsaka låggradiga inflammationer i kroppen. Kopplingar finns till bakterier i munhålan. Man kan förstås undra hur sådana inflammationer uppstår. Det man kan se är att bakterier (och det gäller även karies) i munhålan skapar ett immunsvar antingen i tandens dentinkanaler, i munhålans slemhinneceller eller i käkbenets celler. Därmed triggas kroppens immunförsvar igång, vilket i sin tur kan leda till symtom.
Symtom orsakade av immunförsvaret kan uppstå var som helst i kroppen och kan vara individuella. Man behöver bara tänka på reaktioner vid en vanlig förkylning som kan orsaka värk i leder, feber, synproblem, hjärndimma och mycket mer. Då handlar det om en akut infektion som immunförsvaret jobbar intensivt med en kort period.
Kroniska inflammationer som t.ex. då man reagerar mot ett livsmedel, bakterier i munhålan eller om man har diabetes, reumatisk artrit eller liknande kan vara lågmälda och symtomen kan komma smygande under lång tid. Då kan det vara svårt att koppla symtomen till dess orsaker. Läs mer i Läkartidningen om vad forskarna vet om kopplingen mellan olika sjukdomar och bakterier i munhålan.