- Forskning
- Hälsa
- Politik
Patienter upplever ofta frustration inför svåra behandlingar. Särskilt om de påverkar ens vardagsliv, vilket kan orsaka svårighet att följa ett behandlingsprotokoll. Frågan om läkarens roll tas upp i en norsk artikel. Den redovisar en ny IT plattform som informationshjälp till vårdgivaren. Plattformen tar dock inte upp problemet när läkare och patient har diametralt olika uppfattningar om behandlingen. Till exempel om sjukdomen kan bero på tänderna eller käkbenet.
Läkare upplever det ofta svårt att helt låta patienten besluta om vilken behandling som ska göras och dessutom krävs ordentligt med information om den sjuka själv ska kunna avgöra vad som är bäst för hen. Nu finns intressant forskning inom området som tar upp dessa aspekter både utifrån vårdgivarens och patientens horisont.
En av svårigheterna för vårdgivaren är att läkaren sällan förstår patientens möjligheter att gå igenom en behandling som kräver många återbesök, provtagningar, förändringar i livsstil med mera. Det kan för patientens del bli en omöjlighet att få ihop vardagen. I sådana fall behövs en diskussion mellan parterna och att läkaren redovisar de olika momenten i behandlingen.
En digital plattform (Share-IT) utvecklades i Norge till hjälp för läkare och patienter för bättre information inför svåra vårdbeslut. Vid utvärdering av den visade det sig att patienterna ville veta mer om hur vardagslivet påverkas av vald behandlingsstrategi. Ytterligare ett verktyg kallat MAGICapp har nu utvecklats ,efter erfarenhet av den första.
Fortfarande handlar det främst om läkarens roll som informationsgivare och inte alls om hur läkaren ska hantera patientens eventuella kunskaper om alternativa behandlingar. Det gäller vare sig patientens önskan gäller en specifik behandling som tillhör skolmedicinen eller om den tillhör den så kallade alternativa medicinen. Inte heller diskuteras hur vården ska agera om vårdgivare och patient har diametralt motsatta åtsikter om vad som ska göras.
Det gäller till exempel om patienten misstänker inflammationer inuti käkbenet eller amalgam i tänderna som orsak till sjukdomen. Se t.ex. artikel av Ulrika Rasmusson om amalgam och Parkinsons sjukdom i Tf-bladet nr 4/24. Sådana situationer står ofta Tandhälsoförbundets medlemmar inför. Oftast får de ingen respons alls från svenska läkare eller tandläkare. Många som har råd söker då alternativ vård eller vård utomlands.
Särskild hjälp kan behövas om vårdgivare och patient har diametralt olika uppfattningar om vilken behandling som är den rätta. Ett särskilt verktyg behövs för att hantera sådana situationer, men det behöver utvecklas av patienterna eller en patientorganisation. En sådan plattform skulle kunna bli ett bra sätt för läkare att fundera över sin egen och patientens roll och vad som bäst hjälper patienten. Det skulle hjälpa många fler än bara våra medlemmar och bör därför ske i samverkan med flera funktionsrättsorganisationer.
