- Hälsa
- Miljö
Analyser av avloppsvatten visar att befolkningen i Sverige äter och dricker allt fler produkter som innehåller sötningsmedel. Detta framkommer i en studie som forskare vid SLU har gjort.
Analyser av avloppsvatten är numera ett vanligt sätt att följa folkhälsan. Metoden har bland annat använts för att följa spridningen av SARS-CoV-2, men den kan även nyttjas för att spåra läkemedel och droger.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu tittat på förekomsten av artificiella sötningsmedel. I studien analyserades avloppsvatten i flera svenska orter. Studien pågick under en månads tid. Resultatet visar att konsumtionen av sötningsmedel har ökat, men även att lokala skillnader kan finnas.
I exempelvis Uppsala har forskarna sett en stadig ökning sedan 2019. I studien ingick även prover från Östhammar, Knivsta, Enköping och Kalmar.
– Vi ser en årlig ökning på 10-20 procent i mängden sötningsmedel i avloppsvatten. Spannet beror på vilket sötningsmedel vi avser, säger Foon Yin Lai som är universitetslektor vid SLU.
I studien ingick sukralos, acesulfam och sackarin som ofta förekommer som ersättning för vanligt socker i livsmedel med lågt energiinnehåll.
Resultaten tyder på att konsumtionen av sötningsmedel ligger på en bekymmersam nivå, menar forskarna. Dessutom ser man en fortsatt ökning av försäljningen av till exempel lightdrycker.
– Även om studien visar att de generella nivåerna av konsumtion av sötningsmedel ligger långt under WHO:s och EU:s rekommendationer för dagligt intag baserat på toxikologiska bedömningar, visar ny forskning att intag av artificiellt sötade drycker ändå kan kopplas till hälsoproblem vid nivåer långt under detta, säger Foon Yin.
Avloppsanalyser ger ett folkhälsoperspektiv och därför gäller resultaten inte på individnivå. Den hälsorisk på forskarna kan peka på gäller således befolkningen som helhet.
