- Forskning
- Hälsa
Många äldre har svårt att klara av sina dagliga aktiviteter i hemmet och vill därför flytta till ett särskilt äldreboende där de kan få vård 24 timmar om dygnet. Beslutet grundar sig på känslor av ensamhet och otrygghet, men också en känsla av att vara i beroendeställning. Detta enligt en avhandling vid Örebro universitet.
Målet är att äldre i Sverige skall kunna bo hemma så länge som möjligt. För många blir dock situationen ohållbar. En avhandling har nu undersökt varför äldre väljer att ansöka om att få flytta till ett särskilt boende.
I avhandlingen har äldre som har en sjukdom, men däremot inte en demensdiagnos, intervjuats. Just den här gruppen förväntas i större utsträckning få vård och omsorg i hemmet. Avhandlingen innehåller också samtal med anhöriga och analyser av 160 beslut där en flytt till särskilt boende har beviljats.
Bland äldre individer som bestämmer sig för att flytta från sina bostäder finns ofta en rad fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. De upplever att hjälpen från familjemedlemmar och hemtjänst är otillräcklig för att hantera utmaningarna i det dagliga livet.
– De äldre upplever att andra har tagit över deras liv, deras hem och vardagsrutin och att de befinner sig i en beroendeställning, vilket leder till en ohållbar hemsituation och behovet av att vilja flytta uppstår, säger forskaren Lisa Spang som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet.
Både de äldre och deras anhöriga såg därför särskilt boende som det enda alternativet för att få tillgång till personal hela dygnet. Avhandlingen visat att det finns stora variationer i de äldres behov. Vissa var relativt självständiga, men upplevde sig otrygga eller oroliga hemma, medan andra ansökte på grund av påverkan från anhöriga som inte längre hade ork att hantera den äldres behov.
Avhandlingen belyser åtta aspekter av vardagslivet som påverkar beslutet om en flytt. Här finns svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, beroendeställning och brist på social gemenskap, men även nedstämdhet och ångest. Påverkan från anhöriga och behov av närhet till vårdpersonal har också betydelse. Det kan dessutom röra sig om livsförändrande händelser, exempelvis att drabbas av sjukdomar som stroke eller cancer.
– Denna komplexitet visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många olika typer av problem, trots att det främst är tänkt för dem med omfattande vård- och omsorgsbehov, berättar Lisa Spang.
– Vi behöver förbättra tillgänglig information om olika boendealternativ och den vård de erbjuder. Det finns även behov av att se över boendeformerna och eventuellt skapa ytterligare en som erbjuder närhet till personal som arbetar med schemalagda besök, men som också snabbt kan vara tillgängliga vid akuta situationer, menar Lisa Spang. Hon säger också att hemtjänsten behöver nya mer individanpassade arbetssätt för att minska känslan av beroendeställning hos de äldre
Munnen och tänderna tillhör kroppen och många allvarliga sjukdomar påverkas av tand- och munhälsa. Det är mycket viktigt att de äldre, som inte kan sköta sin tandhygien, får hjälp med dessa uppgifter.
En betydande del av befolkningen lider av varierande omfattning av parodontit, det vill säga tandlossning, vilket innebär att man går omkring med en låggradig inflammation hela tiden. Risken ökar i och med detta för typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och faktiskt även Alzheimers sjukdom.
Tandhälsoförbundet anser att tandvården borde vara en del av sjukvården då god tandhälsa skulle minska sjukdomsutvecklingen hos befolkningen.
