- Forskning
- Hälsa
Forskare vid Lunds universitet håller på att ta fram en metod för att snabbt identifiera patienter som riskerar att utveckla livshotande sepsis. Detta skall kunna göras med ett enkelt blodprov i kombination med AI.
I Sverige drabbas minst 50 000 människor varje år av sepsis, eller blodförgiftning som det tidigare kallades. Detta tillstånd är livshotande och det orsakas av en infektion. Eftersom själva sjukdomsförloppet går snabbt, är det en stor utmaning för vården att ställa rätt diagnos. Globalt sett insjuknar 50 miljoner årligen varav 11 miljoner dör av sjukdomen.
– Det är svårt att förutsäga vem som återhämtar sig och vem som riskerar livshotande organsvikt. Därför behöver vi bättre förstå sepsis på molekylär nivå och identifiera högriskpatienter innan det är för sent, säger Lisa Mellhammar som är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus. Lisa Mellhammar forskar även om sepsis vid Lunds universitet.
Forskarna har undersökt 1 364 plasmaprover från vuxna med misstänkt sepsis mellan åren 2016 och 2023. Av dessa patienter hade 913 sepsis. Genom att analysera blodplasman, identifierade forskarna unika mönster av proteiner som är kopplade till immunsvaret hos patienter med sepsis.
Forskarna har använt så kallad masspektrometri för att göra analyserna. Det är den största masspektrometriska studien på sepsis som gjorts och den har väckt stort internationellt intresse.
– För sepsis, som är ett så heterogent tillstånd, behövs stora mängder patientmaterial för att kunna hitta gemensamma profiler. Med den nya tekniken med avancerad masspektrometri, kunde vi också mäta över 800 proteiner i ett enda blodprov, vilket är en förutsättning för att få tillgång till all information, säger Adam Linder, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Forskarna skapade molekylära signaturer från sin analys. Dessa användes sedan tillsammans med övrig information om patienter, till exempel blodtryck och puls, för att bygga en digital tvillingmodell.
De tränade därefter upp AI-modellen att sedan jämföra de olika proteinprofilerna med övriga faktorer. Detta för att kunna förutsäga vem som sannolikt skulle gå in i septisk chock eller organsvikt. Genom att hitta patienter som liknade varandra med känd sjukdomsprofil och jämföra deras sjukdomsförlopp, kunde man därefter klassificera patienterna i olika riskkategorier.
– Det är mycket som skall stämma vid digitala tvillingmodeller, men ju mer data vi får in, desto mer korrekt blir sannolikt riskbedömningen och vi får bättre förutsättningar för mer precisa vapen till att bekämpa sjukdomsförloppet, berättar Adam Linder.
Sepsis är en sjukdom i vilken tajmingen är väldigt viktig. I djurstudier har forskarna sett att om man ger läkemedel vid olika tidpunkter, har det stor inverkan på prognosen.
Det finns idag endast begränsade möjligheter till den här typen av precisionsmedicin för behandling av sepsis på människor. Forskarnas förhoppning är dock att studien skall ge möjligheter till mer effektiv och individualiserad behandling. Man tänker då inte enbart vid sepsis utan även vid framtida infektionspandemier.
Forskarna kommer nu skapa ett svenskt nätverk mellan olika sjukhus för att samla in ytterligare blodprov och kliniska data.
– Nästa steg är att kliniskt validera verktygen och få ner tiden det tar för att få provsvar, men vi hoppas att metoden skall kunna användas för att minska dödligheten i sepsis inom en överskådlig framtid, säger Lisa Mellhammar.
Till artikeln på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
