Spotta ut tandkrämen

Nu har en ny studie från Karolinska institutet kommit som bekräftar att fluorid från dricksvattnet kan påverka barns kognitiva förmåga. Detsamma kom professor Philip Grandjean kom fram till för flera år sedan. Slutsatsen man kan dra är att tandkräm med andra kariesförebyggande medel än fluorid bör användas och används "fluortandkräm" måste man se till att barnen verkligen spottar ut tandkrämen.

Den här forskningen som bekräftar tidigare forskningsresultat och är viktig för både allmänhet och tandläkare att ta till sig. I dag finns bra alternativ till fluorid i kariesförebyggande syfte och det är tandkräm med hydroxiapatit, det vill säga det ämne tänderna består av. Myndigheterna bör därför förbättra informationen om riskerna med fluorid till gravida och småbarnsföräldrar. 

Förutom den kognitiva förmågan vet vi att fluorider kan påverka kroppens hormonbalans, vissa studier visar ökad cancerrisk hos unga pojkar och vi vet att fluoros eller fläckar på tänderna kan uppstå. En del personer är mer känsliga än andra och skillnaden i koncentration mellan eventuella positiva effekter och ohälsa är liten. 

Karolinska institutets forskare undersökte 500 mammor och barn och sambandet mellan exponering för fluorid och barnens kognitiva förmågor. Kvinnorna och barnen fanns på landsbygden i Bangladesh i områden med naturligt förekommande fluorid i dricksvattnet i halter som återfinns naturligt i vissa områden i Sverige. 

Barnens kognitiva förmågor utvärderades vid fem respektive 10 års ålder. Mammornas och barnens exponering mättes via urinprover, vilket speglar all exponering. Maria Koppler som ledde försöket är försiktig när det gäller fluorider i tandkräm, men är tydlig med att ingen ska svälja sådan tandkräm.

De gravida kvinnorna hade ett medianvärde av fluorider på 0,63 mg/liter urin och ökade halter kopplades till lägre kognitiv förmåga hos deras barn både vid fem och tio års ålder. Om barnet vid 10 års ålder hade högre halt  än 0,72 mg/liter urin kopplades det till sämre kognitiv förmåga jämfört med barn med lägre halter. 

De barn som påverkades hade sämre verbal förståelse liksom sämre förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck. De exponeringar som gav försämrad kognitiv utveckling är lägre än de befintliga gränsvärdena för fluorid i dricksvatten (0,7 ml/liter). Det finns alltså anledning att ha koll på hur stort ens dagliga fluoridintag är och särskilt gäller det gravida och barn. 

Forskarna fann inget samband mellan fluoridhalten och kognitiva förmågor vid fem års ålder. Maria Kippler säger att det kan bero på att mätvärdena inte är tillförlitliga hos små barn då fluorid hos dem i hög utsträckning ansamlas i skelettet. Bara det är allvarligt i sig och man kan fundera över vilka effekter hög fluoridhalt i skelettet kan ha långsiktigt.

Som så ofta vill KI-forskarna inte dra några generella slutsatser från studien, trots att Grandjean i sin forskning funnit samma resultat och att man här fick tydliga samband mellan halter och kognitiv förmåga vid 10 års ålder. Som kvinna och mamma kan det bara bra att ha koll på hur mycket fluor man får i sig och vad barnet får. 

Tandkräm med hydroxiapatit är ett fullgott alternativ till fluoridtandkräm och bör därför förordas. Men ännu har tandläkare inte anammat detta alternativ och myndigheternas information är obefintlig. 

Till pressmeddelande om KI-forskningen
Till forskningsartikeln