- Politik
I en ny rapport till FN påtalar civilsamhällets organisationer att Sverige har långt kvar för att leva upp till sina åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen.
– Nu behövs konkreta handlingsplaner för att se till att rättigheterna förverkligas, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, som är en av organisationerna bakom rapporten.
Vart fjärde år genomför FN:s medlemsstater en universell periodisk granskning (UPR). Det är som en slags termometer för arbetet med mänskliga rättigheter, där medlemsstaterna ger rekommendationer till varandra om hur de kan förbättra rättighetsarbetet.
År 2025 skall Sverige skicka sin rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Både civilsamhällets organisationer och Institutet för mänskliga rättigheter har redan nu skickat in sina rapporter om rättighetsläget i Sverige. Dessa rapporter innehåller rekommendationer om vad man anser behöver göras för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige.
Civilsamhället ger en dessvärre mycket dyster bild av rättighetsläget i Sverige idag. De konstaterar att regering och myndigheter, på ett allvarligt sätt, brister i sina åtaganden.
I sina rekommendationer tar civilsamhället bland annat upp vikten av att Funktionsrättskonventionen blir införlivad med svensk lag samt att det behövs en oberoende instans där personer kan klaga och få rättvisa. Det här är också punkter som finns med i de rekommendationer som FN har riktat till Sverige.
Institutet för mänskliga rättigheter har publicerat en UPR-rapport. Denna lyfter bland annat fram vikten av att identifiera och vidta åtgärder för att komma tillrätta med strukturella brister som leder till våld, tvång och begränsningar i särskilda boenden.
– Vi välkomnar särskilt att MR-institutet så tydligt rekommenderar Sverige att införa ett skydd mot hatbrott på grund av funktionsnedsättning. Det här är en fråga vi drivit länge. Det finns allvarliga luckor i det straffrättsliga skyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning. Detta trots att personer med funktionsnedsättningar oftare utsätts för kränkningar och våld än personer som saknar funktionsnedsättning, säger Nicklas Mårtensson.
Fonden för mänskliga rättigheter har samordnat arbetet med civilsamhällets gemensamma rapport. Det finns 20 organisationer som ställer sig bakom rapporten.
