- Politik
Etikprövningsmyndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. Man gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.
Genom att pröva forskningsprojekt på ett korrekt och effektivt sätt vill myndigheten stärka förtroendet för svensk forskning. Granskningen görs av över 500 ledamöter och experter inom olika områden.
Etikprövningsmyndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2019 och har sitt huvudkontor i Uppsala. Myndigheten finns även på fem andra platser i Sverige (Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Stockholm).
Att värna människan i forskningen gör myndigheten genom att pröva ansökningar om etikprövning enligt en rad lagar och förordningar:
- Lagen (2003:460) om etikprövning som avser människor (etikprövningslagen).
- Lagen (2018:1091) med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel.
- Lagen (2021:603) med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om medicintekniska produkter.
- Lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. (biobankslagen).
Regleringen innebär att all forskning och alla kliniska prövningar som planeras i Sverige och som:
- innebär ett fysiskt ingrepp, på en levande eller avliden person,
- sker med en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt,
- utförs på biologiskt material från levande eller avliden människa och kan härledas till den människan eller
- innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller av personuppgifter om brottsliga gärningar
- måste bli föremål för en forskningsetisk granskning av Etikprövningsmyndigheten innan de får påbörjas.
Grundläggande för etikprövningen är att forskning enbart får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid skall beaktas vid etikprövningen.
Människors välfärd skall ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. Forskning får godkännas endast om de risker som den kan medföra för forskningspersoners hälsa, säkerhet och personliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga värde.
Om det förväntade resultatet kan uppnås på ett annat sätt som innebär mindre risker för forskningspersoners hälsa, säkerhet och personliga integritet får forskning inte godkännas.
Behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser får godkännas bara om den är nödvändig för att forskningen skall kunna utföras.
Slutligen får forskning godkännas bara om den kommer utföras av eller under överinseende av en forskare som har den vetenskapliga kompetens som behövs.
Om man anser att Etikprövningsmyndigheten har behandlat ens personuppgifter på ett sätt som står i strid med gällande bestämmelser om behandling av sådana uppgifter, kan man vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten med klagomål.
